Kritiska röster mot avgifter i kyrkan

Beskedet om att Vadstena klosterkyrka ska börja ta entréavgift får kulturarvschefen Markus Dahlberg att reagera. Foto: Sara From, privat

Det är olyckligt att ta entréavgift för besök i kyrkorum. Kyrkobyggnadernas öppenhet och tillgänglighet är viktig, säger Markus Dahlberg, chef på enheten för kulturarvsstöd på Svenska kyrkans nationella nivå.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Beskedet om att Vadstena klosterkyrka ska börja ta entréavgift får kulturarvschefen Markus Dahlberg att reagera. Foto: Sara From, privat

Kyrkans Tidning har tidigare berättat att Vadstena församling har infört entréavgift till Vadstena klosterkyrka på prov, för att få in pengar. Syftet är, enligt församlingen, att den kunna behålla generösa öppettider och ett gott mottagande utan att behöva sälja församlingshem och säga upp personal. Men Markus Dahlberg ser flera problem med entréavgifter:

- Enligt kyrkoordningen ska gudstjänsterna vara öppna och kyrkobyggnaderna hållas tillgängliga. Det sistnämnda finns också uttryckt i överenskommelsen med staten, som även reglerar Svenska kyrkans rätt till kyrkoantikvarisk ersättning.

- Så både Svenska kyrkan och staten lägger alltså stor vikt vid öppenhet och tillgänglighet. Svenska kyrkan rapporterar årligen till staten i vilken mån kyrkorna är öppna och tillgängliga i samband med att överenskommelsen följs upp, säger han.

Däremot anser Markus Dahlberg att avgifter kan motiveras om man erbjuder någon form av tjänst som inte ingår i församlingens uppgift att tillhandahålla, som till exempel guidning.

Även Peter Lundborg, domprost i Linköpings stift, har kritiserat beslutet att ta entréavgift. Han menar att kyrkorummet ska vara tillgänglig för alla utan krav. Om man låter församlingsmedlemmar gå in gratis medan övriga får betala, då liknar det mer en föreningskyrka, vilket bryter mot folkkyrkotanken.

Enligt Markus Dahlberg är det ett fåtal kyrkor i Sverige som tar entréavgifter. Storkyrkan i Stockholm gör det sedan 1995.

- När vi införde avgiften fick vi många kritiska synpunkter. Men när kritikerna har fått sakliga motiveringar har de flesta förstått situationen. Även i dag, snart 25 år efter införandet, får vi då och då kritiska synpunkter, säger Hans Ulfvebrand.

Man förklarar då att Storkyrkan har tre huvudsakliga uppgifter: Gudstjänstlivet, konserter och turism - då Storkyrkan är ett viktigt historiskt rum.

- Gudstjänster och enskild andakt och när någon vill tända ett böneljus är givetvis alltid gratis. Likaså har våra församlingstillhöriga alltid fri entré, säger han.

Många konserter och sightseeing anser sig församlingen behöva ta betalt för, för att kunna ha råd att ha kyrkan öppen.

- Och det säger sig självt att cirka 400 000 tusen besök årligen sliter på byggnaden. Likaså säger det sig självt att kyrkoavgiften från cirka 3 000 tillhöriga inte på långa vägar räcker för att underhålla kyrkan. Därför måste vi ta en, med internationella mått mätt, blygsam entréavgift.

Församlingen tar 60 kronor i inträde, 50 kronor för pensionärer och studerande.

- Om vi inte gjorde det skulle vi inte kunna ta emot alla besökarna.

Men Storkyrkan för samtal med Stockholms stift om entréavgifterna.

- Vi har inte kommit fram till något konkret ännu. Själv anser jag att den motion som bifölls vid 2018 års kyrkomöte som tog upp frågan om domkyrkornas särskilda ställning kan vara ett bra underlag till ett förslag på annan finansiering vad gäller kyrkorum som är av nationellt intresse. Kyrkostatistiken visar ju att domkyrkorna ofta har många besökare. Det är roligt men det kostar pengar.

När det gäller den Kyrkoantikvariska ersättningen används den till kyrkornas långsiktiga underhåll.

- Entréavgifterna går till det kortsiktiga underhållet, som städning, löpande underhåll och till personalkostnader och guidningar, säger Hans Ulfvebrand.