– Dels skulle det innebära en stor förändring som jag personligen är tveksam till. Dels är detta kyrkomöte inte fullsatt, utan reducerat. Det lämpar sig inte aktualisera en sådan här stor fråga under sådana omständigheter, säger ledamoten Nils Gårder, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk), om uppgifterna som först blev kända för allmänheten på Twitter.
Han var den som motsatte sig att ett sådant förslag skulle läggas fram i skrivelsen när styrelsen samlades i juni.
En sådan fråga skulle gå på tvärs mot en av fundamenten i kyrka-stat-uppgörelsen som trädde i kraft för 20 år sedan, menar Gårder: att Svenska kyrkan består av självständiga enheter som alla är sina egna juridiska personer, med församlingen som bas.
Det är inom ramen för denna struktur som besluten i kyrkan fattas. Hur en förändring med ett organisationsnummer skulle påverka beslutsfattandet i kyrkan är oklart.
– Men det skulle innebära en helt annan rättslig struktur, säger Nils Gårder.
– Jag sympatiserar inte med tanken. Och det finns inget känt konkret tänkande på hur detta skulle kunna se ut. Det var ett förslag som jag motsatte mig.
Vad var tanken bakom idén?
– Som jag uppfattar det så var frågeställningen av skatterättslig natur, när det gäller transaktioner mellan olika enheter.
Vem lade fram förslaget?
– Det kan jag inte säga. Det fanns ett sådant förslag skissat till styrelsen. Men jag motsatte mig detta och då anslöt sig styrelsen efter samtal. Det rådde enighet om att det inte var lämpligt lägga fram detta och det blev heller ingen omröstning i frågan, säger Gårder.
– Det är inte så att man ska fördöma att det kastas fram idéer - det måste vara tillåtet - och idéerna ska behandlas efter förtjänst.
Och i det här fallet så var idén inte tillräckligt förtjänstfull, menar du?
– Nej. Och särskilt inte med tanke på det ofullständiga kyrkomötet, det är en ganska olustig sak.
Hur ställer du dig till KS-skrivelsen som ska läggas fram till kyrkomötet?
– Jag kan bara svara för mig själv, och jag står bakom skrivelseförslaget. Men Posk som nomineringsgrupp har inte tagit ställning i den frågan.
Han menar att det styrelsen beslutade om är av “ett helt annat slag” än den idé som kastades fram inför mötet i juni.
– Det är viktigt att skilja dem åt, säger NIls Gårder.
– Kyrkostyrelsens förslag innebär som jag ser det att ge församlingarna långsiktig ekonomisk bärkraft för att kunna undvika sammanläggningar - något jag länge varit negativ till. Det är inget tal om någon centralisering utan snarare slå vakt för att den lokala nivån ska förbli oförändrad.
Skulle en liknande idé föras fram till nästa eller kommande kyrkomöten?
– Allt är ju möjligt, så det går ju inte att utesluta. Men av debatten hittills att döma är det inget som tyder på det.
