David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, är en av huvudpersonerna i det stora forskningsprojektet som fått stöd från både Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. En annan är Erika Willander, doktor i sociologi och forskare vid Uppsala universitet. Upplägget är att öka kunskapen om gruppen kulturmuslimer, alltså människor med islam i sin familjebakgrund.
– Det är en vit fläck på kartan som är i akut behov av att beforskas, konstaterar David Thurfjell.
En allmän föreställning, som alltså nu prövas i forskningsstudien, är att Sveriges befolkning domineras av två religiösa grupper. Främst den stora gruppen kulturkristna, som Thurfjell beskrev i boken Det gudlösa folket: De gör en massa kristna saker – firar jul och påsk, låter döpa sina barn, gifter sig i kyrkan – men uppfattar inte det som religion. Samt den näst största gruppen som utgörs av muslimer och som enligt populär uppfattning är
aktivt, intensivt religiösa.
Studiens preliminära resultat, efter en enkät med 2 000 svarande, visar att den här bilden av Sveriges religiösa landskap inte håller. För visserligen uppger många att de har islam i sin familjebakgrund. Men hela nio av tio av dem med muslimsk familjebakgrund har samtidigt kristen familjebakgrund. Det är alltså missvisande att kalla dem för muslimer. Och när de får frågan vad de själva kallar sig, är det bara fyra procent av gruppen med islam i sin familjehistoria som säger ”jag är muslim”.
– Väldigt många med kristen familjebakgrund skulle inte till vardags beskriva sig som kristna, och det tycker vi inte är konstigt. Men när det gäller islam blir vi förvånade, för ”muslimerna är ju så religiösa”, säger David Thurfjell.
– Men om man tittar på varifrån de kommer så är det ofta från länder med både längre och starkare sekulär politisk tradition än Sverige: Iran, Irak, Turkiet och forna Jugoslavien.
En svaghet med resultatet så här långt, påpekar David Thurfjell, är att enkäter är ett trubbigt verktyg. Människor i utkanten av samhället och folk som pratar dålig svenska brukar inte svara. Gruppen syrier med muslimsk familjebakgrund är till exempel av språkorsaker starkt underrepresenterad i enkäten. Men i det fortsatta arbetet ska man hitta sätt att kompensera för det.
Du blir kallad muslim av andra även om du inte själv kallar dig det
Det enkäten frågat om, förutom religioner i familjebakgrunden och hur de svarande själva ser på sin religiösa identitet, är tro och praktik. Ber du i din vardag, deltar i gudstjänster, följer du (eventuella) religiösa regler, är du medlem? Vanliga frågor i religionssociologiska undersökningar.
Men i det här projektet finns också en fråga om religionstillhörighet genom attribution. Alltså vilken identitet man tillskrivs av andra. Och då märks en tydlig skillnad mellan de svarande.
– Folk med kristen familjebakgrund har makten över sin egen identitet: De som inte kallar sig kristna kallas inte heller det av andra. Medan folk med muslimsk familjebakgrund inte har makt över sin identitet. Du blir kallad muslim av andra även om du inte själv kallar dig det, säger David Thurfjell.
Kulturmuslimerna tycker också att de själva uppfyller normen för en svensk. Vilket de definierar som någon som gillar sekularisering, är kritisk till religion men samtidigt står för allas fria rätt att tro vad de vill.
Dessutom svarar de att de gillar kristendom.
– Man mäter ofta hur dogmatiska folk är eller hur många medlemmar ett samfund har. Men en viktig del i religiositeten är ju hur viktig religionen är för en och hur mycket man tycker om den. Om man tycker om en religions symboler och stämningar, gillar att gå in i en kyrka till exempel. Och de med islam i familjebakgrunden gillar kristendomen lika mycket som de kristna gör.
David Thurfjell tycker att forskningsfynden väcker frågan om hur man använder begreppet ”religion” i debatten. Samt vem som bäst representerar Sveriges muslimer.
– Det blir helt fel att tänka att det är imamerna. Imamerna representerar bara den lilla gruppen intensiva muslimer. Resten – den överväldigande majoriteten i vår pilotstudie – representeras i stället av andra, kanske främst de politiker som de har valt, säger han.
Nästa steg blir att göra ytterligare en enkät samt en fördjupande intervjustudie. År 2022 beräknas projektet vara färdigt.
