Dom: Församlingen får inte riva sin kyrka

Gällivare församling vill riva en av sina kyrkor. De ansökte förra året om tillstånd hos länsstyrelsen i Norrbotten, men fick nej.

– Kyrkan har väldigt höga kulturhistoriska värden och vi anser att det förhållandet väger tyngre än de skäl som församlingen har anfört för att få riva kyrkan, sa då Andreas Grahn, byggnadsantikvarie vid länsstyrelsen.

Sedan har församlingen överklagat, först till förvaltningsrätten, sedan till kammarrätten och till slut till högsta förvaltningsdomstolen. När högsta förvaltningsdomstolen nu nekat prövningstillstånd, har församlingen nått vägs ände.

– Vi förstår att det finns känslor kring kyrkan och att det finns kulturhistoriska bevarandevärden. Men ekonomiskt klarar vi inte av att driva och underhålla den och vi har inte behov av den. Problemen har varit desamma under hela resans lopp, säger kyrkorådsordförande Tomas Junkka.

Ovanligt påkostad kyrkobyggnad

Allhelgonakyrkan byggdes 1944 och finansierades av gruvkoncernen LKAB, därför är den ovanligt påkostad för sin tid. Kyrkan är en av cirka åttio kyrkobyggnader uppförda efter 1939 som skyddas enligt ett särskilt beslut från Riksantikvarieämbetet. Den är belägen i Malmberget, ett samhälle på väg att avvecklas. Byggnader flyttats för att ge plats åt LKAB:s gruvdrift.

Flytten av kyrkan skulle bekostas av LKAB, men det är inte den kostnaden som är problemet, säger Tomas Junkka.

Församlingen kämpar med ekonomin

Förutom Allhelgonakyrkan i Malmberget har församlingen två kyrkor i Gällivare och flera kyrkor på landsbygden. Fler kyrkor behövs inte för verksamheten. Allhelgonakyrkans drift och underhåll beräknas av församlingen kosta cirka 500 000 kronor om året.

– Det har vi bedömt att vi inte klarar av. Nu jobbar vi med budgeten för nästa år och vi har svårt att få det att gå runt. Vi vet inte riktigt hur vi ska göra framåt, kyrkorådet ska diskutera det på sitt nästa sammanträde. Men tills vidare får kyrkan stå kvar och vi skyddar den så att ingenting förstörs, säger Tomas Junkka.

Just nu finns ingen brådska med flytten uppger LKAB. Stängslet som avgränsar gruvområdet är ännu en bra bit från kyrkan och det kan dröja flera år tills det bedöms att stängslet behöver flyttas närmare.  

Lagstiftningen är problemet

Att kyrkor flyttar är ovanligt i dag. Men med allt fler större enheter inom Svenska kyrkan blir problemen med övertalighet

 allt vanligare för församlingarna, säger Henrik Lindblad, konstvetare som disputerat på avhandlingen Kyrkliga kulturarv i en ny tid.

– Jag förstår att länsstyrelsen fattat det här beslutet i Malmberget. Det är deras jobb att säga nej till att kyrkor rivs. Den stora problematiken är hur lagstiftningen och regelverket ser ut, säger han.

Henrik Lindblad menar att om det bara är staten som intresserad av att en kyrka bevaras, borde också staten ta över ansvaret för byggnaden.

– Det är svårt att tro att det kommer en sådan lagändring för staten verkar inte ha det intresset, men det vore det enda rimliga. Att en annan part kunde ta hand om Malmbergets kyrka, som museikyrka eller till annat ändamål, är den bästa lösningen jag kan se på sikt, säger Henrik Lindblad.