Första mars i fjol sjösattes samarbetet mellan Stockholms stift och ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet. Via en koordinator kan allvarligt sjuka som vårdas hemma enkelt komma i kontakt med präster och diakoner i hemförsamlingen.
– Det spelar ingen roll om du är troende eller inte. Frågorna handlar sällan om livet efter detta. Här handlar det om att dela tystnaden och att dela det svåra, säger Anna Hirsch, diakon i Nacka församling och koordinator för Stockholms stifts ASIH-arbete.
Stiftsstyrelsen fattade beslutet om att införa koordinatorstjänsterna efter en utredning, signerad en präst och diakon, som ett svar på landstingens växling från sjukhusvård till avancerad vård i hemmet. Koordinatorerna hjälper även till med kontakt till andra samfund och religioner.
– Jag har två olika roller i den här organisationen, säger Anna Hirsch. Jag är både en av sex koordinatorer som svarar i telefon enligt ett särskilt schema och den i min församling som åker på hembesök.
Som koordinator sammanför Anna Hirsch patienter, närstående eller sjukvårdspersonal med präst eller diakon i församlingarna. I vissa församlingar har någon särskild utsetts att ta uppdragen i själavård kopplat till ASIH, i andra församlingar gör alla präster och diakoner det.
Det blir en närmare relation, församlingen finns med både under och, för de anhöriga, efter sjukdomen.
En fördel som många patienter lyfter fram med Svenska kyrkans medarbetare är tystnadsplikten. Inga anteckningar eller journaler skrivs. En annan fördel är att kunna prata med någon utanför vården och de närmaste.
– ASIH-teamen är otroligt duktiga på att prata om svåra saker. Här handlar det om palliativ vård, alltså vård som lindrar svåra tillstånd, inte botar. Vi från Svenska kyrkan kan erbjuda ytterligare erfarenhet och en annan dimension som ibland kan behövas då någon funderar över sin sjukdom men även i relation till sina barn.
– Jag följer med i den berg- och dalbana som sjukdomen ofta innebär och försöker göra den tuffa situationen lite lättare. Jag vandrar bredvid den sjuke och bär hoppet och tron.
Patienterna och deras anhöriga får information om Svenska kyrkans stöd vid ASIH genom ASIH-teamen själva. Helst bör informationen ske i samband med inskrivningssamtalet, enligt Anna Hirsch.
– Ett problem just nu är att inte alla ASIH-team har fått den här information. Det är ett känsligt system om församlingen endast har kontakt med någon enstaka ASIH-medarbetare och den kanske slutar. Bäst resultat får vi när församlingens kontaktperson till ASIH-teamet deltar i personalmöten och med jämna mellanrum besöker arbetsgruppen. Då försvinner även oron som en del personal kan ha, som frågor kring vilka vi från kyrkan är till exempel.
Enligt Anna Hirsch är de allra flesta medarbetare i ASIH-teamen positiva till Svenska kyrkans stöd vid avancerad sjukvård i hemmet, men mer skeptiska sjukvårdsmedarbetare finns också.
– Dels rent personligt gentemot religion och samfund, dels finns de som upplever en konkurrens, dels finns de som ifrågasätter utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Därför behövs Svenska kyrkans, och främst koordinatorernas, tydlighet och kunskap kring lagstiftning, vårt uppdrag och vad de styrande inom vårdföretagen önskar.
Vad är poängen med besök från prästen och diakonen från just hemförsamlingen?
– Det blir en närmare relation, församlingen finns med både under och, för de anhöriga, efter sjukdomen. Ur församlingens perspektiv är koordinatorn en resurs för kollegorna.
För var och en av de sex koordinatorerna gäller att de är anställda av församlingen men att 20 procent av tjänsten betalas av stiftet. Stiftet står alltså för hela den samlade koordinatorstjänsten. I snitt en dag i veckan svarar kooordinatorn i telefon och lotsar till aktuella präster och diakoner med ASIH-uppgift.
