Act kräver lag: Företag måste respektera mänskliga rättigheter

Företag som väljer att arbeta etiskt och hållbart konkurrerar på ojämlika villkor med de som inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter. Det är en av flera anledningar till att Act Svenska Kyrkan tillsammans med flera andra civilsamhällesorganisationer inom nätverket Concord kräver lagstiftning när det gäller företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna.

– Uppenbarligen räcker inte de frivilliga initiativen hela vägen. Lagstiftning kan komplettera företagens frivilliga arbete och också skapa lika förutsättningar för alla, säger Per Söderberg, policyrådgivare för företag och mänskliga rättigheter på Act Svenska kyrkan.

Som internationell biståndsorganisation är Svenska Kyrkan ofta vittne till hur tredje part drabbas av företagens verksamhet i olika utvecklingsländer. Det handlar alltså inte bara om hur företagen behandlar sina anställda, utan även om hur deras verksamhet kan drabba lokalbefolkningen på olika vis.

– I vår biståndsverksamhet arbetar vi med länder som Colombia, Sydafrika och Myanmar där vi ser hur exempelvis gruvdrift påverkar mänskliga rättigheter negativt. Därför är det här ett område som är högst relevant för oss, säger Per Söderberg.

Han arbetar även med Svenska Kyrkans eget hållbarhetsarbete. Svenska kyrkan är både investerare, upphandlare och arbetsgivare vilket gör att man har ett stort eget ansvar att ta.

– Det är en fördel att vi vet vad vi pratar om när vi efterlyser lagstiftning, säger Per Söderberg.

Konkret kräver nätverket Concord en lag som gör det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD). Begreppet due diligence är lånat från engelskan och används i affärssvenska, ibland översatt med ”företagsbesiktning”. Typiskt sett handlar det om att utvärdera ett företags juridiska och ekonomiska risker inför ett uppköp av företaget. En due diligence för mänskliga rättigheter innebär samma sak: Vilka risker har vi för negativ påverkan på mänskliga rättigheter?

Risken, förutom att göra mänsklig skada, kan vara negativ press och så kallad ryktesrisk om det kommer ut att företaget är orsak till kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket kan skada ett varumärke allvarligt. Men den verkliga blåslampan för företagen är risken för höga skadestånd och böter. Möjligheten att utkräva ansvar och få gottgörelse är emellertid underutvecklad, enligt Per Söderberg.

– I många länder har anställda vissa möjligheter att söka upprättelse om deras rättigheter kränkts, men för tredjepartsdrabbade finns nästan inga möjligheter. Bara för att det finns internationella konventioner är det inte självklart att det finns en praktik. Det behövs spetsiga verktyg säger han.

Idén om en HRDD kommer från FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och innebär att företag ska utvärdera sina risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och sedan redogöra transparent för detta.

Frankrike har sedan 2017 ”le devoir de vigilance”, ungefär ”plikten att vara aktsam” eller "aktsamhetslagen", och betraktas som ett föregångsland på området. Nu vill Concord att Sveriges regering tar ledartröjan. Förutom att tillsätta en utredning för en HRDD- lag i Sverige vill man att regeringen tar en ledande roll i arbetet med att ta fram en HRDD-lagstiftning på EU-nivå. Hittills har den svenska regeringen dock varit passiv på både hemmaplan och inom EU, enligt Per Söderberg.