”Kyrkan ska leverera mer välfärd”

– Vi har ett mål: år 2030 vill vi att tio procent av välfärden ska utföras av idéburna aktörer. I dag ligger andelen runt två, tre procent, säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna.

Famna är intresseorganisationen för idéburen vård och social omsorg. Den har flera kyrkliga organisationer och institutioner som medlemmar.

Det ser ut att gå bra för de idéburna välfärdsproducenterna just nu: I juni tillsatte regeringen en utredning om tydligare definitioner av vad en idéburen organisation är och kriterier för samverkan i idéburna offentliga partnerskap, IOP*. I juni föreslog en utredning enklare och flexiblare upphandlingsregler för bland annat sociala tjänster, och riksdagen beslutade att förenkla mindre upphandlingar av välfärdstjänster, under 7,5 miljoner kronor.

Ulrika Stuart Hamilton är nöjd med inriktningen men hon tycker att det tas ytterst små steg och att förändringarna tar lång tid att genomföra och hon vill att riksdagen ska gå längre och ta mer omfattande lagändringar så att kommuner och landsting verkligen vågar skriva kontakt med ideella aktörer.

Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, tycker också att de ideella skulle kunna spela en större roll. Han har haft ganska mycket att göra med Bräcke, Stockholms stadsmission, Ersta och Sköndal, som socialborgarråd i Stockholm och även i socialdepartementet, säger han.

– Det offentliga är extra bra på ett antal saker. Men ibland kunde till exempel Stadsmissionen få kontakt med människor som den offentliga socialtjänsten inte lyckades nå.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt och jag skulle vilja se mer av sådan välfärdsproduktion. Det kan vara skola, vård och omsorg, och även sociala insatser.

Han tycker att staten ska se till att det är fullt möjligt att driva sådan verksamhet också för organisationer, inte bara för privatpersoner och företag. Men sedan måste organisationerna vilja detta också.

–Någonting gjorde att de etablerade organisationerna, Svenska kyrkan inkluderad, inte riktigt tog för sig så mycket som man kunde gjort.

Behövs ny lagstiftning?

– Regelverken finns i grund och botten där för den som vill använda dem.

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor tycker däremot att lagändringar behövs.

– Ett stort problem är att de idéburna organisationerna ofta finner det svårt att delta i och vinna upphandlingar. Där måste vi anpassa upphandlingsreglerna och möjliggöra idéburet offentligt partnerskap.

Hon vill också införa sociala utfallskontrakt** där privata, ideella och offentliga aktörer samarbetar kring samhällsinsatser.

– Jag är övertygad om att välfärden skulle berikas av att idéburna aktörer fick större utrymme än idag. I våra grannländer står den idéburna sektorn för en betydligt större del av välfärdsutförandet, säger Ebba Busch Thor.

2016 arbetade 14 procent av de anställda inom välfärden i Danmark för idéburna organisationer, i Norge var andelen 8 procent, i Sverige 3 procent, enligt en rapport från Famna.

Jan Björklund, Liberalernas ledare, vill också ändra upphandlingsreglerna som han tycker blir för fyrkantiga när de tillämpas på den idéburna sektorn.

– Den spelar på andra villkor än de kommersiella aktörerna gör, medan lagstiftningen är väldigt anpassad efter att större företag ska lägga entreprenadanbud. Så det krävs en ökad flexibilitet i lagstiftningen för att ge de idéburna den plats som är motiverad.

Vilken plats är motiverad?

– Så mycket de kan bidra med. Procent går inte att säga, men det finns ju exempel på när den offentliga sektorn har velat ha idéburna inslag och så har det inte fungerat med upphandlingsreglerna. Det tycker jag är olyckligt.

Vänsterpartiet är ju starkt kritiskt till vinstdrivande företag i välfärden. Men vad säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt om ideella organisationer i välfärden?

– Min egen far gick bort på Svenska kyrkans hospice i Göteborg. Det var en väldigt både värdig och högkvalitativ vård i livets slutskede. Jag tror att det betytt mycket för hospicevården att Svenska kyrkan bedrivit sådan.

Han säger att Vänsterpartiet gärna ser mer idéburna verksamheter inom vård och omsorg. De är dels ett komplement till det offentliga, dels har många idédrivna verksamheter tagit fram nya arbetsmetoder och har en kvalitet som kan ge viktiga impulser, menar han.

För att de idéburna ska kunna ta större plats vill han föra fram två saker.

– Det ena är att sätta en tydlig gräns för vinstjägarna. Det är de som har expanderat, delvis på de idéburnas bekostnad.

– Det andra är att den idéburna sektorn behöver stöd, inte minst för att kunna expandera. Det gäller kunskap om hur man skapar kooperativ och stiftelser. Ett annat område är kapitalförsörjning. Bankerna känner ofta inte igen den här typen av verksamhet, de är vana vid vanliga vinstdrivande företag. Vi skulle gärna se att SBAB får en särskild roll att kunna vara bank inom den idéburna sektorn, säger Jonas Sjöstedt.