Kyrkans solceller och batterier en trygghet i kris

Säffle pastorat har länge varit engagerat i energi- och klimatfrågor och investerade redan i början av 2000-talet i nya uppvärmningsanläggningar till sina kyrkor. Efter att i domstol ha förlorat en utdragen tvist om att få sätta solceller på taket på kyrkan i Säffle började pastoratet se sig om efter en ny plats. Blicken föll på församlingshemmet i Kila, en dryg mil norr om Säffle.

– Det här församlingshemmet skuggas nästan inte, har tak åt alla vinklar och vrår och hade också ett gammalt plåttak som vi ändå hade behövt byta, säger kyrkoherde Lena Skoting.

Fick särskild utrustning

Solcellerna kom upp tidigare i år och i samband med det blev det också bestämt att Kila församlingshem skulle bli en av tre platser i stiftet som ska utrustas särskilt för att kunna bistå människor vid en kris. Senare i vinter ska ett batteri installeras i pannrummet i källaren och då kommer det finnas en elanläggning på plats som kan fungera även om elnätet skulle slås ut.

– Vi vet att människors förtroende för kyrkan i kris och katastrof generellt är stort. Även om man aldrig annars sätter sin fot i kyrkan så söker man sig till kyrkan i en tid av kris.

En trygghetspunkt

Om en storm, en översvämning eller något annat skulle inträffa som gör att elen försvinner, ska människor alltid kunna komma till Kila församlingshem för att värma sig, ladda telefonen eller hämta rent vatten. Det skulle även kunna bli en trygghetspunkt vid händelse av krig eller en stor olycka.

– Hos oss finns erfarenhet och kompetens av att möta människor i kris vilket också är en god förutsättning för att det här skulle kunna fungera rent praktiskt. Vi skulle enkelt kunna bemanna en trygghetspunkt med kompetent personal på kort varsel, ­säger Lena Skoting.

Plats för 500 personer

Församlingshemmet i Kila är till ytan relativt stort och tillsammans med Kila kyrka som ligger intill uppskattar Lena Skoting att trygghetspunkten skulle kunna erbjuda runt 500 människor tak över huvudet samtidigt.

– Vid ett elavbrott tänker jag mig att man kanske kommer hit under en liten stund för att förse sig med information och lite grejer. Kanske laddar man mobilen och värmer vatten som man sedan tar med sig hem i termosar.

Mellerud och Åmål

Utöver Säffle pastorat så deltar även Melleruds pastorat och Åmåls församling i projektet och ska bygga upp var sina trygghetspunkter. Projektet genomförs tillsammans med kommunerna, Värmlands länsstyrelse och Karlstad universitet. Det har fått 1,5 miljoner i ekonomiskt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova och ska slutrapporteras i juni 2024.

– Tanken är att vi ihop med kommunerna och universitet ska se vilken roll civilsamhället kan spela vid ovanliga händelser, säger Johannes Wikström, elingenjör vid Karlstad stift och projektledare.

– Det är egentligen två saker vi ska komma fram till. Det ena är en modell för hur kyrkan och kommunerna praktiskt kan samarbeta. Det andra är att hitta kyrkans koncept för trygghetspunkter utifrån kommunernas önskemål. Det kan finnas olika nivåer för hur uthålliga de ska vara och vilken typ av utrustning som ska finnas.

Pengar att tjäna

Bakgrunden till projektet är ett arbete med batterilager och systemtjänster som Karlstad stift genomfört inom ramen för Färdplan för klimatet, där Svenska kyrkan på nationell nivå bekostat inköpen av batterierna.

– Det gjordes en förstudie där vi tittade på vad vi ser för utmaningar i den framtida elmarknaden. Då finns ett begrepp som heter prosument där du som konsument får ta en aktiv del i ditt elanvändande.

Det finns nämligen pengar att tjäna genom så kallade stödtjänster som man kan sälja till Svenska kraftnät. Ett exempel på en sådan tjänst är att privata aktörer som äger batterier kan gå in och stötta upp elnätet om frekvensen i det skulle sjunka under den beslutade gränsen på 50 hertz.

– Svenska kraftnät köper som en försäkring av dig som prosument, det är billigare än att bygga stabilitet genom att bygga många kablar, säger Johannes Wikström.

Viktig roll i klimatomställning

Batterier i sig kan också hjälpa församlingarna att sänka sina elkostnader.

– Kyrkor på landsbygden drar egentligen ingen el om det inte pågår något där, men när du ska värma upp dem, oavsett om det är till 15 eller 20 grader så går det extremt mycket effekt och din fasta avgift sätts av den timme i månaden då du förbrukar mest. Har du ett batteri som sakta kan laddas upp under några dagar som man kan använda för att värma upp i stället så slipper man den fasta avgiften.

Men den stora förhoppningen är att batterierna ska kunna spela en viktig roll i klimatomställningen.

– När vind och sol blir en större del av elproduktionen så ökar instabiliteten i nätet och man måste kompensera det på något sätt. Så genom att kyrkan har många batterier möjliggör man mer sol- och vindkraft.

Karlstad stift ska ta fram modeller för hur arbete med batterier och stödtjänster kan se ut som andra församlingar och stift sedan kan ta efter.

Risker för katastrofer kartläggs av forskare

Karlstads universitet är en av aktörerna i projektet Kyrkan som trygghetspunkt. Klimatforskare vid universitet ska kartlägga hur sårbara kyrkans fastigheter är när det kommer till olika naturkatastrofer. 

Extremväder ökar och risken för stormar och skogsbränder lika så. Satsningar på trygghetspunkter är en del i arbetet med att öka beredskapen för kriser i samhället och projektet kommer också att följas av forskare vid institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstad universitet.

– Det finns ett stort behov i samhället att veta hur vi kan agera om det blir större katastrofer. Där är vi ganska oförberedda i Sverige, säger Lars Nyberg, professor i risk- och miljöstudier.

– Den viktigaste rollen vi har i det här projektet är att kunna bedöma hur risken ser ut för olika naturrisker - alltså översvämningar, skred, extremvind och så, för att kunna bedöma hur ­sårbara fastigheterna är. Vägar är också intressanta att titta på hur utsatta de är.

Omgivningen studeras

Först och främst är det omgivningen runt de tre trygghetspunkterna som ska byggas upp i Kila, Åmål och Mellerud som ska studeras. Men det finns också möjlighet att bredda studien och titta på sårbarheten kring fler av kyrkans fastigheter.

– Vi har register och databaser för alla fastigheter i Sverige så det är ganska lätt för oss att söka upp vilka som är kyrkans.

Den som kommer genomföra själva analyserna under nästa år är Jan Haas, universitetslektor i geomatik. Lars Nyberg kommer vara med och dra slutsatser av resultatet mot slutet av projekt som ska vara klart till juni 2024.

– Förr låg kyrkorna väldigt lämpligt när det gäller översvämningsrisker eftersom de ofta låg högt upp, men det finns säkert också mer modern bebyggelse där kyrkorna kanske inte ligger så bra, säger Lars Nyberg.

Vad tänker du att er studie kan användas till?

– Jag tänker att det är väldig bra att veta för samhället i stort att det finns byggnader som inte är riskutsatta och där det finns vissa resurser. Det är bra att ha gjort en analys i förväg. Om det finns någon risk som lyser rött kan man jobba med det innan det sker en allvarlig händelse.