"När orter växer ökar behovet av samtalsstöd"

Kyrkoherde Ulrika Markgren i Skellefteå pastorat har erfarenhet av att arbeta som präst i Farsta församling, en förort till Stockholm. Där såg hon ett stort diakonalt behov av samtalsstöd och stöttning av familjer som inte hade släktingar på nära håll och som ibland kämpade med ekonomin och höga bostads­priser.

Nu finns samma utmaningar i Skellefteå. Staden växer så det ­knakar i samband med batteri­fabriken Northvolts etablering. 

– Det är tufft att vara en ny ­familj, där hus- och lägenhetspriser skjuter i höjden. Dess­utom kan livet inte bara vara jobb, ­säger Ulrika Markgren.

Satsar på två utvecklingstjänster

För att möta behovet i en stad som växer har kyrkorådet i pastoratet beslutat att satsa på två utvecklingstjänster, en verksamhetsstrateg och en diakonistrateg. Deras första uppgift blir att göra en rejäl omvärldsanalys för att se var behoven finns. 

– Orten måste bli attraktiv, det måste finnas en meningsfull fritid. En del kommer ju med en kyrklig bakgrund, men kanske en annan kyrklig bakgrund. Hur kan vi då möta upp de behoven för människor i 30-40-årsåldern och hur kan vi hitta samarbeten? säger Ulrika Markgren.

Linda Lundmark är den nya verksamhetsstrategen. När vi möts i pastoratets lokaler har hon bara jobbat en dag på den nya tjänsten. Tidigare var hon pedagog i Skellefteå landsförsamling, en av församlingarna inom pastoratet. Men redan har hon hunnit vara med i arbetet med att möta nyinflyttade med olika nationaliteter.

– Vi fick erbjudande om att vara med på kommunens dag för nyinflyttade och det var jättebra uppslutning. Vi bjöd på ­kaffe, delade ut material, guidade och försökte hjälpa människor att hitta det de var ute efter. Det kunde vara att hitta en öppen förskola, en kör för vuxna och eller visa var kyrkorna ligger. Vi kom långt med kroppsspråk och appar även om man inte kunde samma språk. 

Språket är en av utmaningarna

I sin nya tjänst har Linda Lundmark fortsatt kontakt med Northvolt där kyrkan bland ­annat redan har varit med på en informationsdag för familjer till dem som arbetar på batterifabriken. Inbjudan till pastoratet kom efter att Northvolt hade misslyckats med att få kommunen att nappa. Det kommer att bli ytterligare informationsdagar under hösten. 

En av utmaningarna när staden växer är språket. Här har kyrkan ett arbete att göra. 

– Tidigare hade vi många hemsidor, nu har vi en sida och på den finns det också översättningsmöjligheter. Jag var på gudstjänst i Sankt Olofs kyrka förra söndagen och hörde hur kyrkvärden pratade engelska med gudstjänstbesökare och där måste vi ju tänka på flerspråkigheten när det gäller till exempel agendor. Jag vet ju att det har kommit in människor med flera olika nationaliteter i körerna, det är ju fantastiskt roligt. Vi behöver även fler gudstjänster på engelska, där behöver vi hjälpas åt även inom hela kontraktet. Det gäller även att vi kan erbjuda själavårdssamtal på flera språk, ­säger Ulrika Markgren.

Betydelsefullt att vara förberedd

Den stora inflyttningen har ännu inte skett, ännu är många av dem som arbetar med fabriken gästarbetare och ­experter som inte har etablerat sina ­familjer.

– Det ju svårt att veta, ­vilka nationaliteter som flyttar in. Vi märker ju i dag att en hel del av de som kommer har ­katolsk bakgrund, säger ­Ulrika Markgren och berättar om att katolska församlingen och Svenska kyrkan driver ett gemensamt kafé i den kyrka som pastoratet nyligen sålde till ­katolska församlingen.  

– Det är viktigt att vi inte hamnar i ett läge där vi förväntar oss att så många ska flytta hit, och det i själva verket bara blir ett inresande. Det är därför jag tycker det är så betydelsefullt att vara förberedd, säger Ulrika Markgren.

Större möjligheter att samarbeta mellan församlingarna

En hel del av förändringsarbetet inom pastoratet har gjorts oberoende av den stora inflyttningen. Mycket påbörjades när Skellefteå pastorat bildades för åtta år sedan: Då blev fem kyrkoherdar i stället tre pastorala chefer. Möjligheterna att samarbeta mellan församlingarna blev större. Pastoratet har haft ett nytt fokus vid rekrytering av diakoner efter pensionsavgångar. Några kyrkor har sålts för att fördela resurser, bland annat till de nya strategtjänsterna.

– En sak vi har blivit lite bättre på att fråga oss: ”Varför gör vi det här?”, berättar Ulrika Markgren och fortsätter: 

– Det är ett ständigt pågående arbete. Kyrkan måste vara i förändring och vi måste våga plocka bort nånting, vi kan inte bara tillföra. Där är vi olika förändringsbenägna, vissa tycker att det är spännande att förändra medan det för vissa finns trygghet att göra som vi alltid har gjort.

Ser ljust på ekonomin framöver

Pastoratet har i dag en kyrko­tillhörighet som ligger strax under 70 procent. Ekonomin i pastoratet ser stabil ut, till en del ­beroende på den inflyttning som väntas. 

– Vi räknar ju inte med att alla som flyttar in är medlemmar i Svenska kyrkan och har du utlandsbakgrund så är du det inte. Vi har antagit att 30 procent nyinflyttade är tillhöriga Svenska kyrkan och då ser vi att om fem år kommer vi inte att ha samma sviktande ekonomi som många församlingar och pastorat brottas med. 

Pastoratets beräkningar ligger under kommunens prognoser. 

– Vi har tänkt oss en inflyttning på 1 000 personer per år. Då skulle det bli 300 nya medlemmar per år, så vi får en viss ökning. Det gäller ju att ta vara på den möjligheten, säger Ulrika Markgren.

Bidra till en varmare stad

Både Ulrika Markgren och Linda Lundmark betonar samtal och mötesplatser som stora arbetsområden. Här finns det en risk att kommun och region inte hinner med menar Ulrika Markgren.

– Därför tänker jag att vi som kyrka kan fundera hur vi kan komplettera och hjälpa till för ett bättre samhälle, en varmare stad.