Kyrkans personal handlar åt äldre

Den 25 mars tecknade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ett samverkansavtal om krisstöd till äldre med fem organisationer inom civilsamhället, varav en Svenska kyrkan.

Hur samarbetet mellan församlingarna och kommunerna ser ut skiljer sig åt. Men genomgående är det volontärer eller kyrkans personal som på arbetstid ställer upp och handlar mat och hämtar ut medicin.

Det rör sig om personer över 70 år som inte har hemtjänst eller anhöriga som kan hjälpa till och inte känner sig bekväma med eller klarar av att beställa mat från butikerna online.

Innan det nya samarbetsavtalet hade Avesta-Grytnäs pastorat ett eget arbete i gång. Men nu har kommunen tagit över ansvaret och även infört nya rutiner, som att de som handlar alltid ska vara två.

– Nu är det kommunen i första hand som hjälper till och handlar. Men vi handlar till exempel till våra församlingsbor som känner oss och har förtroende för oss, säger kyrkoherde Madeleine Ingmarstedt.

I Götene är samarbetet med kommunen mer av kommunikativ karaktär. Kommunen annonserar och förmedlar kontakt till pastoratet, men det är framför allt kyrkans personal som sköter handlingen.

Linköpings domkyrkopastorat organiserar krisstödet på egen hand och har slutit avtal direkt med två matbutiker. Pastoratets personal handlar i butikerna och kunden får en faktura tillsammans med leveransen.

– Vi vill inte hantera varken pengar, kort eller swish. Att vi fick till sådana samarbeten var en förutsättning för att vi skulle kunna göra det här i större skala, säger kommunikatör Helena Sederström.

I Kristianstad är det Svenska kyrkan unga som tagit på sig ledatröjan. Pastoratet har kontakt med kommunen som även de ska börja jobba med handling större utsträckning, men nu är det framför allt kyrkans gymnasieungdomar som hjälper de äldre.

– Jag tycker det är väldigt viktigt att hjälpa till om man har den möjlighet. Jag har fått så mycket från mina ledare i kyrkan och vill gärna ge tillbaka, säger Wilma Ahlqvist, ordförande för Svenska kyrkan unga i Kristianstad.

Hon handlar så mycket hon hinner mellan distanslektionerna i skolan. Ungefär fem transporter om dagen brukar det bli.

Svenska kyrkan handlar som en frivillig insats och får ingen ersättning från kommunerna annat än för utlägg för till exempel bensin.

– Kyrkan är alltid diakonal i sitt väsen. Just nu är gruppen 70 plus som behöver stanna hemma så pass stor och kommunerna är inte byggda för att klara en sådan uppgift. Då behöver vi hjälpa till, säger Per Starke, Svenska kyrkan projektledare för samarbetsavtalet.  

Per Starke poängterar att det är kommunens ansvar att se till att invånarna får hjälp. Han säger att MSB är tydliga med att privatpersoner ska vända sig kommunen och kommunen vända sig till kyrkan.

– Som församlings ska man inte ta över kommunens ansvar, vi ska stötta för att de inte har resurser just nu att klara uppdraget.

De äldre betalar inget för leveranser som ordnas av kyrkan, till skillnad mot hur det ser ut för dem som får hjälpen genom kommunens hemtjänst.

– En del är biståndsbedömda, vilket kan göra att till exempel Anna får betala 50 kronor för sin kasse medan Kalle, som inte är biståndsbedömd, får sin kasse gratis. Det är olika system.

Totalt stödjer i nuläget de fem organisationerna runt 100 av landets 290 kommuner. Svenska kyrka har leveransuppdrag i omkring 45 kommuner. Per Starke säger att vissa har löst det på andra sätt, genom att ställa om sin egen personal eller ta hjälp av andra organisationer och företag. Men han tror att behovet kommer öka.

–  Det finns en startsträcka i att komma igång. Många äldre har löst matbehovet tillfälligt genom att hamstra och har kanske haft mediciner hemma som räckt i några veckor.

– Jag tror att vi kommer se en kraftfull ökning. Då kommer det inte räcka med kyrkans egen personal, då krävs fler volontärer och att frivilligorganisationerna samarbetar.

Svenska kyrkans avtal med MSB och kommunerna gäller så länge som Folkhälsomyndigheten uppmanar de äldre att hålla sig hemma.