Kyrkohandboken på minoritetsspråk tas i bruk

På pingstdagen tas kyrkohandboken i bruk på finska, meänkieli, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

Ingrid Inga, ordförande i samiska rådet i Svenska kyrkan, säger att det har stor betydelse att kyrkohandboken nu finns översatt till de samiska språken.

 –  Kyrkohandboken, tillsammans med Bibeln och psalmboken, gör att den samiska kulturen, det samiska språket och den samiska andligheten blir mer tydlig inom Svenska kyrkan.

 –  Kyrkohandboken kommer att ha betydelse framför allt på församlingsnivå.  För då kan man få ha dop, bröllop, gudstjänster och begravningar utifrån sina egna kultur- och språktraditioner.

Hur stort skulle du säga att det behovet är?

 –  Alltid när det är samiska begravningar har man önskemål om att få ha psalmer på samiska och samiska jojkar. Det behovet finns inom det samiska området, främst inom Luleå och Härnösand stift, men vi har även ganska stor samisk befolkning i Västerås och Stockholms stift.

Författaren Bengt Pohjanen är den som gjort huvuddelen av översättningen till meänkieli. Han har tidigare översatt evangelierna och berättar att han sedan 80-talet velat översätta kyrkohandboken. Men då var tiden inte mogen.

 – Resan har varit både spännande och utmanande. Rolig, men också fylld av mycket motgångar och kritik. Men nu kan vi säga som Caesar: ”Veni, vidi vici” [Jag kom jag såg, jag segrade].

Hur känns det nu, när det till slut är klart?

 – ­Det känns roligt. Även om användningen inte är så enormt stor är det viktigt att de kyrkliga texterna finns på det språk som betytt så mycket för oss.

 –  Jag har redan fått en del reaktion på provtexter jag skickat ut. En person skrev att hon brustit i gråt när hon läste, eftersom texten kommit så nära.

Det är en erfarenhet som Bengt Pohjanen själv delar. Han är trespråkig och beskriver finskan, svenska och meänkielin som jämbördiga. Men meänkielin är hans barndomspråk.

 – Det var det man talade när i köket när vi hade byabön och det är det språk jag först lärt känna Gud på. Om jag säger ”Jumalan poika”, Guds son, då är han verkligen.

Eftersom meänkielin inte har ett etablerat skriftspråk har översättningsarbetet varit tidskrävande, säger Bengt Pohjanen.

 –  Den nya handboken innehåller en del moderna ord, som inte fanns när jag var liten. Då går jag först till finskan, om jag inte hittar något där som fungerar går jag till svenska och ett tredje alternativ är ryskan. Hittar jag inget har jag fått skapa nya ord.

 –  Sedan har jag också hittat gamla ord på meänkieli, som nu fått nytt liv i en ny kontext. Det fungerar ibland och ibland inte. Det är inte jag som översättare som bestämmer vilka ord som överlever, det blir som det blir sen på gatan.

 Är det några delar som varit extra svåra?

 –  Musikdelen. För meänkielin är ett finskt- ugriskt språk och svenskan är ett germanskt. Om du har 48 bokstäver på meänkieli och tre i svenskan, då är det inte så lätt att göra musik av det. Där har jag haft hjälp av goda musiker. Men annars har det inte varit så svårt. Meänkielin är ett så kristet språk.

När översättningarna tas i bruk på pingstdagen, den 31 maj, kommer det firas runt om i Sverige. Bland annat ska Uppsala domkyrka webbsända en mottagningsmässa.

 

Fortsatt oklart om upphovsrätten
Foto: Marcus Gustafsson

Trots att kyrkohandboken lanseras på pingstdagen är förhandlingarna kring upphovsrätten inte i hamn.

Kyrkokansliet skriver i ett pressmeddelande att ”på grund av pågående förhandlingar kring upphovsrättigheter finns Gudstjänstmusik A i nuläget inte med i webbpubliceringen av översättningarna”.

Den finska översättningen påverkas mest av den olösta frågan om upphovsrätten eftersom den innehåller hela handboken, medan det för de andra fyra språken handlar om urval.

När Kyrkans Tidning har ställt frågor om processen till kyrkokansliets jurister har svaret varit att förhandlingar pågår och att förhoppningen är att saken snart ska lösas – vilket också var svaret i samband med att vi först skrev om de nya översättningarna.

Nu ska de översättningarna tas i bruk och det har då gått två år sedan handboken började användas i gudstjänsten. Vi ställer därför frågor till kyrkokansliet om bland annat varför det är så svårt att få ett avtal på plats. Vad är stötestenen? Hur långt ifrån varandra är parterna?

Fredrik Nilsson, jurist på kyrkokansliets rättsavdelning, svarar i ett mejl via presstjänsten:

”Förhandlingarna har tagit steg framåt och vi har förhoppningar om att de kan slutföras före sommaren. Under pågående samtal kan vi inte kommentera parter, belopp eller något annat. Frågan om upphovsrätt är en komplex fråga som måste hanteras med omsorg.”

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.