– Den kommer i första hand att användas vid dop, vigslar och begravningar, säger Jonas Persson, projektledare för romska kyrkohandboken, kyrkokansliet.
Vid övriga gudstjänster deltar i dag få romsktalande i Svenska kyrkan. Många söker sig till andra samfund som pingströrelsen.
– Vi har översatt så att man kan fira en fullständig högmässa på romska, men det kommer nog inte att ske särskilt ofta.
Översättningen är en del i kyrkans arbete att översätta viktiga dokument till nationella minoritetsspråk. I Sverige talas främst sex romska dialekter, vara fyra finns med i den romska kyrkohandboken.
– Den gör att jag som församlingspräst helt eller delvis kan fira till exempel ett dop på romska, om en familj vill det.
Om en gudstjänst hålls på svenska kan romsktalande själva följa med i boken.
– Det finns nästan inget gudstjänstmaterial som översatts till romska i Sverige tidigare. När vi som majoritetskyrka nu hade möjlighet att översätta har vi gjort det ganska noggrant, vilket nog även kan komma andra kristna samfund till glädje.
– Vissa av texterna är gemensamma och används även inom frikyrkor och katolska kyrkan, säger Jonas Persson.
Tiina Kiveliö Ritzén, tidigare sakkunnig i romska frågor vid kyrkokansliet, var med och startade projektet med den romska kyrkohandboken.
– Religiositeten är generellt otroligt viktig i romska familjer. Svenska kyrkan är inte romers främsta hem. Men romer är en nationell minoritet i Sverige och det är viktigt att kyrkan har kunskap om romer och romani, säger hon.
Hon har mött präster och diakoner som uttryckt ett behov av att kunna möta romer. En diakon som vakat över en döende sa efteråt ”jag hade inte ens välsignelsen på romani, jag visste inte vad jag skulle säga”.
– Jag har också mött församlingar som främst sett romer som några i behov av mat och kläder. Man ser sociala frågor men förstår inte att tron är så bärande i deras liv, för mig är det sorgligt.
Tiina Kiveliö Ritzén tror att kyrkohandboken kan vara ett verktyg för Svenska kyrkan och romer att samarbeta och närma sig varandra, om kyrkan vill se romer som en del i församlingen.
– Den ger också romer en möjlighet att få vissa delar av församlingslivet på eget språk. Det betyder ohyggligt mycket, eftersom gruppen och språket har varit så osynligt i det bärande samhällslivet.
Kyrkohandboken finns sedan tidigare översatt till finska, meänkieli, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.
