Kyrkostyrelsen startar nu en översyn av sina kostnader inom samtliga verksamhetsområdet. Enligt nuvarande prognoser beräknas kostnaderna öka med omkring 3-4 procent per år fram till 2030, medan intäkterna ökar med 0,8 procent. För att nå målet med en budget i balans år 2025 behöver kyrkostyrelsen spara in 250 miljoner. I dag hanterar kyrkostyrelsen en budget på runt 3 miljarder, varav 1,1 miljarder består av den verksamhet som kyrkostyrelsen själv utför. Svenska kyrkans nationella nivå har drygt 400 anställda.
I mars träffas kyrkostyrelsens arbetsutskott och stiftens presidier för att diskutera olika lösningar för att sänka kostnaderna långsiktigt.
– Den stora frågan och det som kyrkostyrelsen vill prata med stiften om är hur nationell nivå bäst ska arbeta för att kunna stödja stiften, satsa för kyrkan framåt och bidra till ett hållbart samhälle, säger Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare för Svenska kyrkan.
I underlaget som tagits fram inför mötet lyfts några förslag på generella effektiviseringar för att minska kostnader som kyrkostyrelsen vill diskutera med stiftens företrädare. Ett förslag handlar om att, inom satsningen på ett nationellt lönecenter, ta fram en gemensam modell för arvoden till förtroendevalda. Eftersom församlingarna har olika system och riktlinjer uppskattar servicebyråerna att det i dag tar ungefär en timme att genomföra en utbetalning till en förtroendevald, medan en utbetalning till en anställd tar tio minuter. Ett annat förslag handlar om att satsa mer på den billigare distansutbildningen och eventuellt lägga ner ett av utbildningsinstitutets två campus.
Men för att den nationella nivån ska lyckas spara in 250 miljoner räcker det inte att enbart satsa på effektiviseringar och prioriteringar, säger Erika Brundin.
– Det kommer kräva att vi lägger ifrån oss ett antal arbetsuppgifter. Vi vet ännu inte vilka. Men det går inte bara att effektivisera bort en så stor kostnad. Vi måste kunna tänka på ett annat sätt kring vad nationell nivå ska leverera.
Och det betyder även att personalstyrkan kommer behöva minska?
– Det kommer säkert på sikt också innebära att det blir färre personer. Men det är alldeles för tidigt att säga hur mycket det kan röra sig om och eftersom vi har så god tid på oss så är vår bedömning att vi ska kunna hantera det med naturlig avgång på olika sätt.
Det som Erika Brundin syftar på som arbetsuppgifter som nationella nivån ska lägga ifrån sig handlar om de områden inom vilka kyrkostyrelsen i dag bidrar med stöd till stiften. Till exempel områden som analys och statistik, diakoni och välfärd, forskning, klimat och miljö, institutionssjälavård och kommunikation. Kyrkostyrelsen vill nu lyfta en diskussion om vilka av dessa områdena som antingen skulle kunna läggas över helt på stiften eller fördelas mellan stiften och den nationella nivån.
– Det finns sådana positiva exempel. Svenska kyrkans samordning i arbetet mot våldsbejakande extremism är till exempel i dag placerat i Västerås stift, men man arbetar gentemot hela Svenska kyrkan.
Vad skulle vinsterna vara för den totala ekonomin med att lägga över mer ansvar på stiften?
– Att undvika att vi dubbelarbetar och kunna använda vår kompetens på ett mer effektivt sätt genom att vi delar på det. Det är den möjliga vinsten.
– Många av de här frågorna arbetar stiften redan med och för kyrkostyrelsens del sker arbetet i samverkan med stiften. Men självklart kan det inte handla om att vi ska vältra över kostnader till en annan del av verksamheten.
Kommer det här betyda att kyrkokansliet i framtiden får en annan karaktär i sin utformning och funktion?
– Det är alldeles för tidigt att säga. Kyrkostyrelsen vill fortsätta ta ansvar för att kunna stödja stiften och arbeta med det företrädarskap som rymmer mycket av att kunna återge kyrkans liv och praktik i relation mot samhället beslutsfattare. Så jag tror inte på det viset att det är något väsensskilt vi ser framför oss.
