Hård kamp för att få tillbaka ”kidnappad” kyrka

– Nu har vi startat igen. Inte bara på noll och utan på minus när det gäller förlorad verksamhet och medlemsantal. Namnet är svärtat och vi behöver återbygga relationerna till dem som bor i området som har upplevt så mycket konstigt när de har velat besöka kyrkan, säger Johan Strindberg, ordförande i föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner.

Det är en nästan otrolig historia, berättelsen om hur vänföreningen som äger S:t Sigfrids kyrka i Aspudden utanför Stockholm höll på att få se kyrkan gå förlorad. Församlingen den Helige Sergij och församlingen S:t Stefanus Koinonia som tillhör Missionsprovinsen var nära att lyckas ta över kyrkan.

Fungerade länge

När Hägerstens församling utanför Stockholm hade byggt Uppenbarelsekyrkan år 1970 behövde den inte S:t Sigfrids kyrka längre. Då bildades en vänförening som köpte kyrkan och fortsatte med gudstjänster och verksamhet, i Svenska kyrkans tradition.

År 2002 tog föreningen in en hyresgäst, församlingen S:t Stefanus Koinonia från Missionsprovinsen. En utbrytargrupp ur Svenska kyrkan som bland annat inte accepterar präster som är kvinnor. Då bröt Hägerstens församling med föreningen. Dock fungerade överenskommelsen med hyresgästen relativt väl länge, enligt Johan Strindberg.

Men 2020 hände något. Då hade föreningens styrelse på prov tagit in ytterligare en hyresgäst, den rysk-ortodoxa församlingen Helige Sergij som tillhör Moskvapatriarkatet. Församlingen hade inte någon lokal att fira påsk i. Hyresöverenskommelsen skulle endast gälla i tre månader. Men det skulle bli fyra år av kamp för den egna kyrkan för S:t Sigfrids kyrkas vänner.

Avbröt möte i protest

Johan Strindberg säger nu att föreningen var godtrogen. När problemen började var två ledamöter i föreningens styrelse och ordföranden även med i S:t Stefanus Koinonia.

– Dessa styrelseledamöter förde samtalen med den rysk-ortodoxa församlingen om att hyra kyrkan över påsken 2020.

Sedan följde ett turbulent år för föreningen. Ett stort antal nya medlemmar gick in i vänföreningen. De tillhörde också S:t Stefanus Koinonia och Helige Sergij och de gick in i föreningen med syfte att ta över föreningen, enligt Johan Strindberg.

Men under årsmötet 2020 röstade de nya medlemmarna av misstag blankt i valet av ny styrelse, så de ursprungliga medlemmarna kunde behålla kontrollen över föreningen.

Då avbröt mötesordföranden mötet i protest. Årsmötet fick följas av ett nytt årsmöte för att göra klart de sista punkterna på dagordningen.

Gick till attack

Inför det andra årsmötet fick föreningen ytterligare cirka 70 nya medlemmar från den Helige Sergij.

– Men genom ett mirakel och förvirring bland kuppmakarna blev jag vald till mötesordförande, trots att vi var i minoritet, berättar Johan Strindberg.

Detta innebar att han kunde hindra att besluten från det tidigare årsmötet revs upp. Protesterna blev aggressiva.

– Jag fick till slut avbryta mötet. Då gick en person från S:t Stefanus Koinonia till fysisk attack mot föreningens nyvalda ordförande, säger Johan Strindberg. 

Polis tillkallades men det blev ingen fortsatt rättslig process.

Därefter följde några händelserika år: Hyresgästerna S:t Stefanus Koinonia och Helige Sergij bildade en ”skuggstyrelse” som agerade i S:t Sigfrids kyrkas vänners namn, bland annat genom att förlänga kontraktet med den rysk-ortodoxa församlingen. Säpo varnade för den ryska församlingens koppling till rysk underrättelsetjänst, kyrkolokalen förändrades i ortodox tradition, lås byttes så att föreningen inte kunde komma in. 

– Vid ett tillfälle tog jag ned en övervakningskamera som inte var uppsatt av oss. Efter tio minuter dök det upp en rysktalande man i kamouflagekläder. Mannen försvann sedan och inget mer hände, men det var en märklig upplevelse, säger Johan Strindberg.

Blev en splittring

Göran Beijer, biskop emeritus i Missionsprovinsen där församlingen S:t Stefanus Koinonia ingår, beskriver händelserna på ett annat sätt.

–Vi i S:t Stefanus hade inga problem med den rysk-ortodoxa församlingen, men i föreningen som äger kyrkan blev det en splittring, en grupp ville inte ha kvar Helige Sergijs församling.

Beijer menar att det som S:t Sigfrids vänner beskriver som en "skuggstyrelse" i stället var en legitim styrelse som bildades vid ett medlemsmöte som föreningens revisorer kallade till när ordförande inte kallade till ett begärt möte.

Att lås byttes ser Beijer som en naturlig del när det är motsättningar och att den som har makten vill ha kontroll över lokalen.

–Det gör man ju i en lägenhet också när det uppstår en tvist, säger Göran Beijer.

Skickade stämningsansökan

Missionsprovinsen och S:t Stefanus Koinonia såg inga tecken på att Heliga Sergijs församling skulle vara kopplad till den ryska staten eller att det skedde påtryckningar från rysk håll.

– Ja, i Ryssland stöder Moskvapatriarkatet den nuvarande regimen, men patriarkatet har inget inflytande utomlands. Helige Sergijs församling ser bara patriarken som en andlig ledare, säger Göran Beijer.

Med tiden bestämde sig föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner för att driva en rättslig process. De fick tips om en advokat av en annan rysk-ortodox kyrka i Stockholm som tillhör patriarkatet av Konstantinopel. 

– Även där hade en ortodox församling trogen Moskvapatriarkatet, försökt ta över, säger Johan Strindberg och fortsätter:

–Vi försökte först få till en förlikning med Helige Sergij och Koinonia, men de ville inte. Då skickade vi in en stämningsansökan.

Fortsatt konflikt

Vänföreningens stämningsansökan handlade om hyreskontraktet med den rysk-ortodoxa församlingen som Göran Beijer, ordförande i ”skuggstyrelsen”, skrivit på. Men vänföreningen menade att han inte hade rätt att företräda föreningen.

S:t Sigfrid kyrkans vänner vann i rätten och Göran Beijer blev skyldig att betala över 200 000 kronor i rättegångskostnader.

– Domen överklagades till både hovrätten och högsta domstolen men den beviljades inte prövningstillstånd och domen slogs därmed fast, säger Johan Strindberg.

Göran Beijer konstaterar att hela processen handlade om honom: 

– Så det var jag som fick betala. Jag fick tillbaka en del pengar genom min försäkring.

Men trots domen var det inte slut på konflikten. Johan Strindberg berättar att föreningen fortfarande inte hade tillgång till sin kyrka.

– Då tog jag med mig en medlem och gick till ett av S:t Stefanus möten. Jag höll ett anförande där jag berättade för församlingsmedlemmarna om domen och jag hade med mig kopior på domslutet så att alla kunde läsa. I församlingen fanns ju också vanliga gudstjänstfirare som kom fram till mig efteråt och förklarade att de inte visste något.

En annan verklighet

Mötet ledde till slut till en förlikning och till att S:t Sigfrids kyrkas vänner fick tillbaka kyrkan.

S:t Stefanus Koinonia håller nu sina gudstjänster i en annan hyrd lokal, men söker nya lokaler tillsammans med den rysk-ortodoxa församlingen.

– Det är Säpos uppgift att hålla ögonen öppna och varna. Men det betyder ju inte att verkligheten är sådan som Säpo har plikt att misstänka att den är, säger Göran Beijer.

S:t Sigfrids kyrkas vänner arbetar nu för att öka förtroendet för föreningen i närområdet och att få nya hyresgäster.

– Vi har konserter i kyrkan, hyr ut den som övningslokal till musiker och en ukrainsk baptistförsamling har provat att fira gudstjänst här.

– Vi vill att kyrkan ska fortsätta att vara ett ljus på berget i Aspudden, säger Johan Strindberg.

Kyrkans Tidning har sökt Helige Sergijs församling. Församlingsrådet hänvisar till fastan och påskfirandet och vill inte svara på frågor förrän efter påsk.