Nyligen kom en utredning av Svenska kyrkan i Spanien med förslag om att bland annat minska antalet församlingar från fem till tre.
– Att vi skulle gå samman med församlingen på Gran Canaria är ingen stor sak. Den stora frågan är vad Svenska kyrkan vill att Utlandskyrkan ska vara. Vart är vi på väg och vart är hela Svenska kyrkan på väg? Det behöver tas större grepp, både visionärt och ekonomiskt, än att bara strypa Utlandskyrkans verksamheter.
– Trots att Uppsala domkyrkas tak är så högt, upplever jag att taket är lågt i Svenska kyrkan. Nu hoppas vi både på vad en ny ärkebiskop kan betyda, liksom en ny generalsekreterare. För att överleva behöver vi göra tydligt för den breda, inte särskilt kristna, allmänheten vad som krävs för att både vårda vårt stora svenskkyrkliga arv och för att klara framtidens åtaganden.
Som tidigare banktjänsteman engagerade sig Sven-Åke Andersson 2011 som revisor hos Svenska kyrkan på Teneriffa. För tre år sedan blev han ordförande.
Det är han och hans kyrkorådskollegor som är mest kritiska i Skututredningen som prästen Mats Björk gjort. Mycket av samtalet handlade om brister i övergripande strukturer som inte "ger Utlandskyrkan det stöd, eller ekonomiska resurser, den behöver för att bedriva sin verksamhet.
Styrningen av Utlandskyrkans organisation anses vara dysfunktionell och erfarenheten är att behandlingen av utsänd personal varit dålig. Utlandskyrkans råd betecknas som ´"tandlös då det enbart tycks vara ekonomiska intressen som ligger bakom besluten kring Utlandskyrkans framtid."
Kyrkorådet på Teneriffa anser att det vore rimligt att en del av kyrkoavgiften omfördelades till Utlandskyrkan som borde definieras som en nationell angelägenhet.
– Utlandsskyrkan borde ingå i den övriga ekonomin i Svenska kyrkan och ha samma clearingsystem. Och varför gör man inte samma genomlysning av församlingar i Sverige? Många församlingar och pastorat ekonomiskt illa skötta och behöver ha samma genomlysning som Utlandskyrkan.
– Jag tror att ett helt nytt tänk vad gäller Svenska kyrkans totala ekonomi behöver införas, det är alledels för gammaldags synsätt i dag. Vi måste ändra fördelningsmodellen för att hantera tillgångarna på bästa sätt.
Sven-Åke Andersson lyfter exempelvis att många som är medlemmar i Svenska kyrkan tror att de automatiskt är medlemmar i en utlandsförsamling som de besöker och tillhör. Men en ny medlemsavgift behöver betalas där.
Kyrkorådet på Teneriffa lyfter fram att mycket ställdes på sin spets efter granskningarna i Aftonbladet 2016, som att de unga volontärerna försvann. Nu behövs en ny form för att ta emot ungdomar från Sverige som vill hjälpa till i kyrkans verksamhet.
"Kyrkorådet efterlyser en hearing med alla utredare kring Utlandskyrkans framtid. Utlandskyrkans röst behöver stärkas och det är av största vikt att utlandsförsamlingarnas rop på hjälp når fram till beslutsfattarna i tid."
Mats Björk skriver att det finns stora diakonala behov bland svenskar i Spanien. Konsulat har signalerat om ökad inflyttning av yngre som flyr från problem i Sverige, vilket visar på en ny grupp svenskar som är i behov av stöd.
När fler i arbetsför ålder ökar, ökar också antalet barn på svenska skolor. Flera av de rektorer och lärare som Mats Björk haft kontakt med talar om växande barngrupper. Bland både barn och föräldrar finns psykosociala problem som familjerna själva, eller skolan, inte förmår hantera.
Under högsäsongen med många turister, finns unga som far illa när de utsätts för övergrepp och stölder. Konsulaten ser ett stort behov av samverkan med kyrkan kring stödet för brottsoffren, inte minst "unga tjejer som blivit våldtagna och behöver stöd och mänsklig omsorg i väntan på hemresa".
Enligt Göran Tyréus, ordförande i kyrkorådet i Costa Blanca, får församlingen besök av Skutledningen i februari. Han vill avvakta med att kommentera utredningen till dess.
Även Svenska kyrkan i Köpenhamn har genomlysts. Kyrkorådets ordförande Eva Pedersen säger till Kyrkans Tidning att utredningen är "väl genomarbetad och ger en bild av hur det är i Gustafskyrkan".
– Situationen är som den är av olika anledningar, bland annat har covid-19 satt sina spår i snart två års tid. Jag tycker att vi har fått ett redskap att gå vidare med i vårt arbete i församlingen och kyrkorådet. Vi vill ta tag i det framöver, en församling är ju alltid i utveckling.
– Vi är speciellt stolta av insatsen med diakonin och hoppas att den kan fortsätta att utvecklas. Vi är också glada för det goda samarbetet vi har med svenska ambassaden i Köpenhamn, säger Eva Pedersen.
