I ett femsidigt uttalande, undertecknat av ordföranden i Selångers församlings kyrkoråd, Lena Brunzell, framför församlingen hård kritik. Men kritiken riktar sig inte främst mot domkapitlets beslut - den enda kritik som framförs mot det är att församlingens företrädare inte har hörts inför beslutet.
Kritiken riktas istället främst mot en ekonomisk rapport som församlingen fått ta del av och som enligt församlingen ligger till grund för domkapitlets beslut. Något som tillbakavisas från stiftsnivå. Enligt stiftet handlar det om en ekonomisk genomlysning av pilgrimscentrets ekonomi som stiftsstyrelsen låtit göra inför att det nya Medelpads södra pastorat bildas. En rapport som inte ska sammanblandas med domkapitlets tillsynsutredning kring Selångers församling och dess ekonomiska situation, som domkapitlet baserat sitt beslut på.
Den pekar bland att på församlingen byggt pilgrimscentret för 48 miljoner, varav 11,4 miljoner är ett lån, att församlingen täckt förluster i restaurang- och konferensverksamheten genom att skriva ned fordringar och överlåta tillgångar till bolaget för nära 9 miljoner kronor och att församlingen subventionerat hyran och stått för personalkostnader. Det har skapat den ekonomiska situationen som domkapitlet anser är mycket oroande
Saknar beslutskompetens
En del av kritiken som församlingen framför är att Härnösands stift inte kan utöva tillsyn över en stiftelse. Den enda juridiska kopplingen som finns till Svenska kyrkan, som stiftet kan utöva tillsyn över, är att församlingen äger den fastighet där Selångers pilgrimscenter har sin verksamhet, skriver församlingen.
I ekonomirapporten som församlingen hänvisar till ska det framstå som att stiftet skulle ha en ägarställning i stiftelsen eller i pilgrimsverksamheten – vilket stiftet inte har, eftersom verksamheten alltså bedrivs i stiftelseform. Att stiftet granskar stiftelsens verksamhet är enligt församlingen ”onaturligt och främmande i ett allmänt civilrättsligt och stiftelserättsligt perspektiv”.
Enligt församlingen rekommenderar den ekonomiska rapporten att stiftelsen ska lämna tillbaka pilgrimsbolaget till församlingen. Men ett återlämnande skulle stå i strid med stiftelserättsliga regler och skulle bara kunna göras om Kammarkollegiet gav tillstånd, skriver församlingen. Och eftersom det vore en åtgärd i direkt strid med stiftarviljan, alltså församlingens vilja, skulle det kunna innebära trolöshet mot huvudman, står det i uttalandet.
Grundlöst ifrågasättande
Församlingen anser vidare att det är fel av rapporten att ifrågasätta att församlingen har valt att skapa en stiftelse och att verksamheten bedrivs i stiftelseform. Det finns många stiftelser i den kyrkliga sfären och stiftelseformen är den bäst lämpade organisationsformen, så ifrågasättandet av stiftelseformen är grundlöst, enligt församlingen.
Det finns heller inget förbud mot att inrätta stiftelser i Svenska kyrkan, och Härnösands stift saknar policy för både stiftelser och för aktiebolag, skriver församlingen, som påpekar att många församlingar bedriver verksamhet i bolag och att kyrkostyrelsen under året har kommit med nya råd till församlingar angående att driva bolag.
Gick in med 35 miljoner
Församlingen förnekar också att den grundläggande uppgiften skulle misskötas, och domkapitlets oro för församlingens ekonomi delar församlingen inte.
Likviditeten har dock varit svag vid flera tillfällen de senaste åren. Det har dels berott på de många projekt som bedrivits och på projektmedel som betalats ut sent, dels har det varit kopplat till de stora investeringar som gjordes i pilgrimscentret åren 2018 - 2022. Värdet på investeringarna uppgår sammanlagt till närmare 50 miljoner. Församlingen skriver att den har gått in med egna pengar, cirka 35 miljoner kronor, för att täcka investeringarna 2019–2022.
Men år 2024 kommer budgeten åter att vara i balans, enligt församlingen. Detta medför att likviditeten kommer att öka med 3 - 4 miljoner kronor per år de närmaste åren, när investeringsperioden nu är över.
