”Faran för Europa utgår inte i första hand från de tusentals människor på flykt vid kontinentens gränser, utan från brist på framtidstro, förlust av universella värden och mänsklig värdighet samt från kortsiktig politik i alla läger”, skriver kyrkoledarna.
”Ett värdigt bemötande, en fungerande asylrätt och delat ansvar för människor på flykt är det som anstår oss som demokratiska länder och som människor.”
”Att stå emot att de svaga trampas ner och de hjälplösa skuffas undan är att vara människa. Vi är trots allt en enda Guds mänsklighet som lever tillsammans under samma himmel", skriver ärkebiskopen och kyrkoledarna.
Även de ekumeniska organisationerna Europeiska kyrkokonferensen, CEC, och Kyrkornas kommission för migranter i Europa, CCME, båda baserade i Genève, har uttalat sig om flyktingsituationen.
”Vi uppmanar till solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet”, skriver de och de vädjar om att människor inte ska användas som politiska verktyg”.
– Situationen vid den grekiska gränsen är instabil, den förändras hela tiden, det sprids många rykten. Det brukas våld från den Grekiska staten, från lokalbefolkning på öarna, men också från flyktingarna, och högerextrema grupper mobiliserar, säger Torsten Moritz, CCME:s generalsekreterare.
Han berättar att bland andra den österrikiska organisationen Diakonie är på plats vid gänsen till Grekland och organisationen varnar för att situationen riskerar att fövärras.
– Lokalbefolkningen lämnas att hantera situationen på egen hand. Vi hoppas på ett politiskt agerande och att Grekland inte lämnas ensamt.
Men i dagens politiska läge, med växande motstånd mot flyktingmottagande i många länder, hur troligt är det att EU-länder avlastar Grekland?
– Vi ser att civilsamhällesorganisationer och borgmästare i vissa städer verkar villiga agera. Det gäller att komma ihåg att detta handlar om människor, det är inte en invasion, det är inte en flodvåg.
Torsten Moritz ser situationen som ett tecken på att det inte går att hålla människor utanför Europa, och han är kritisk till att Grekland beslutat att inte acceptera nya asylansökningar under en månad. Rätten att söka asyl och få sin ansökan prövad är en grundsten i den Europeiska asylrätten, menar han, och han tror att några länder kommer att ta emot asylsökande.
– Men jag tycker också att Turkiet ska få mer hjälp. Landet har gjort mycket, men många flyktingar har varit åtta – tio år i landet utan att att få en stabil status som ger dem möjlighet att vistas i landet och arbeta under ordnade former, säger han.
Torsten Moritz är inte förvånad över att situationen uppstått:
– EU:s främsta strategi i flyktingfrågan har varit att försöka får ett liknande avtal med Libyen som det man har med Turkiet. Men om man har affärer med mer eller mindre kriminella ska man inte blir förvånad om man blir utpressad.
