Kyrkornas världsråd diskuterar apartheid och Israel

Rifat Kassis, palestinier och ledande inom rörelse Kairos Palestine, vill att Kyrkornas världsråd ska anta ett sydafrikanskt förslag att kalla Israels behandling av palestinierna för en forma av apartheid. Amnesty International och israeliska människorättsorganisationen B'Tselem har gjort det, men många delegater i Karlsruhe motsätter sig förslaget. Foto: Jonatan Sverker  

UPPDATERAD. Kyrkornas världsråds generalförsamling kan anta en resolution där Israel kopplas till apartheid. Men frågan är mycket känslig, vilket frustrerar den palestinska ledaren Rifat Kassis. De tyska kyrkorna hör till motståndarna.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Rifat Kassis, palestinier och ledande inom rörelse Kairos Palestine, vill att Kyrkornas världsråd ska anta ett sydafrikanskt förslag att kalla Israels behandling av palestinierna för en forma av apartheid. Amnesty International och israeliska människorättsorganisationen B'Tselem har gjort det, men många delegater i Karlsruhe motsätter sig förslaget. Foto: Jonatan Sverker  

I sitt inledningstal under generalförsamlingen i Karlsruhe varnade den tyske presidenten Frank-Walter Steinmeier delegaterna för antisemitismens faror.

– Det är en av de stora uppgifterna för kyrkor världen över att bekämpa antisemitism, sa han.

Även judiska grupper i Tyskland har enligt tidningen The Algemeiner varnat för att antisemitism kan komma upp till ytan under generalförsamlingen. Därför är ett förslag till resolution som kommit från sydafrikanska delegater mycket känslig. Resolutionen skulle vara ett stöd för palestinier och i någon form beskriva Israels behandling av dem som en form av apartheid.

Rifat Kassis, en av ledarna för rörelsen Kairos Palestine, är frustrerad över det motstånd som resolutionsförslaget möter.

Nära att ge upp om kyrkorna

– Om vi inte finner partners som stöttar oss, så ärligt talat, åt helvete med den här världen. Jag är ledsen att jag låter så frustrerad, men jag är det. Vi kommer fortsätta kampen, men jag kommer ge upp om kyrkorna, säger han.  

Han menar att kyrkor utanför konfliktområden inte alltid förstår till exempel de palestinska kristnas situation.

– Vi som lever i den hårda verkligheten med israelisk ockupation och apartheid, vi värdesätter att Kyrkornas världsråd och andra kyrkliga partners kan tala för oss och andra som är utsatta. Men ibland blir vi frustrerade över att det går så långsamt.

Rifat Kassis menar att den sydafrikanska resolutionen inte handlar om att stämpla Israel som en apartheidstat. Istället är det en bekräftelse av vad han ser som verkligheten, att den israeliska behandlingen av palestinier uppfyller de definitioner av apartheid som finns i internationell lag.

"Området behöver rättvisa för alla"

– Vi är inte ute efter att fördöma Israel. Vi är här för att placera det som sker i en kontext. För de flesta problem vi möter i Mellanöstern beror på en oförmåga hos den världsvida kyrkan att förstå kontexten, säger han.

Vad kommer förändras om resolutionen går igenom?

– Om Kyrkornas världsråd säger att det är apartheid, tillsammans med en teologisk förståelse av det, så kommer det ge kyrkorna en plattform att tänka på ett annat sätt. Man kommer inse att detta är ett område som behöver jämlikhet, värdighet och rättvisa, inte bara för palestinier utan även för judar och alla andra.

Men har du förståelse för att det är en känslig fråga i Tyskland och Sverige?

– Jag tycker att Tyskland och Sverige borde lära sig av historien för att inte upprepa sina misstag. Då gjorde man misstaget att inte stötta judarna tillräckligt, vilket direkt och indirekt innebar att Förintelsen kunde ske. De borde lärt sig att detta inte får återupprepas, inte mot palestinier, inte mot judar.

De tyska kyrkorna är motståndare till att Kyrkornas världsråd på något sätt kopplar ihop Israel med apartheid. Petra Bosse-Huber, som är biskop i Tysklands evangeliska kyrka, säger till Kyrkans Tidning att det hör ihop med landets historia. Sedan andra världskriget känner det tyska folket, och speciellt kyrkorna, en solidaritet med det judiska folket.

Historien är ett levande arv 

 Många kristna från andra länder förstår inte detta, de säger att det som skedde tillhör historien. Men för oss är det ett levande arv, säger hon.

Petra Bosse-Huber, biskop i Tysklands evangeliska kyrka

- Apartheid är inte en lämplig benämning. Det är mer en kamp mellan två folk och tre religioner, där flera sidor är skyldiga till övergrepp, säger Petra Bosse-Huber, biskop i Tysklands evangeliska kyrka, EKD. Foto: Jonatan Sverker

Samtidigt framhåller hon att den evangeliska kyrkan också har goda kontakter med palestinierna.

 Vi tyska kyrkor försöker att upprätthålla en dubbel solidaritet. Palestinierna lider, men det gör också det judiska folket. Vi vägrar att bli fiender till någon sida, utan vi försöker hålla oss i mitten. Det är ett tyskt sätt att hantera konflikten, säger hon.

Inte en lämplig benämning

Petra Bosse-Huber vill inte kalla situationen i Israel och Palestina för apartheid. Hon var själv aktiv i antiapartheidrörelsen och förstår att sydafrikanska kristna kan dra paralleller till den, men tycker inte att apartheid är en lämplig benämning. Hon ser det mer som en kamp mellan två folk, och tre religioner, där flera sidor är skyldiga till övergrepp.

 Apartheid som jag ser är något annat än det som sker i Israel och Palestina. Det är ett skarpt språk som bara skuldbelägger en sida. Som tysk uppfattar jag det som ett språk som inte leder till fred, säger hon.

Att använda "apartheid" kan slå tillbaka

Innan dokumentet läggs fram så kan hon inte säga hur de tyska kyrkorna kommer att rösta.

 Men vi är väldigt kritiska till att benämna Israel som en apartheidstat.

Är ni oroliga för en backlash om generalförsamlingen antar den resolutionen?

 Ja, det kommer att komma. I vår egen kyrka så finns aktiva grupper som har nära band till judiska grupper, och de är redan nu väldigt kritiska till hur Kyrkornas världsråd hanterar frågan.