Kyrkors hjälp väcker motstånd

Torsten Moritz leder Churches’ Commission for Migrants in Europe, som är kyrkornas röst i frågor som migration, asyl och integration inom EU

– Sedan 2015 har kyrkorna gjort mer tillsammans än förr, men utifrån skilda positioner. Flyktingsituationen 2015 var en vattendelare mellan Europas länderna, säger Torsten Moritz.

Många har en lång historia av att engagera sig för flyktingar och migranter, i synnerhet när staten brustit. De har delat ut mat och kläder, gett juridisk rådgivning och välkomnat människor in i kyrkorummet. Andra har fastnat i en debatt om huruvida de alls ska agera, och i så fall hur.

– I länder som Ungern, Polen och Tjeckien säger vissa emot regeringen, andra är försiktiga eller helt tysta.

Att stötta dem som i dessa länder ändå kämpar för utsatta människor, är nödvändigt, menar Torsten Moritz. Han tar ett exempel: Reformerade kyrkan i Ungern har sedan länge undervisat i ungerska som andraspråk. Men myndigheterna vägrar att bevilja pengar till den integrationsfrämjande verksamheten, trots att Ungern får EU-bidrag tänkta för just detta. Därför har nu flera kyrkor i Europa gått in med ekonomisk hjälp.

– Vi försöker även hjälpa minoritetskyrkor i Polen. Det kan handla om pengar, men minst lika viktigt är det att vi visar att de inte står ensamma.

Polska Anna Wilczynska är journalist och driver bloggen ”Islamista blog”. Hon konstaterar krasst att katolska kyrkan i Polen hållit tyst sedan 2015.

– De har inte sagt emot regeringen, trots allt som genomförts och allt hat som sprids. Tänk vilken kraft de hade kunnat vara, 25 000 katolska präster. Men nu har tåget gått.

I stället är det minoritetskyrkorna, den lutherska och de muslimska samfunden, som har hjälpt till, samt civila aktörer.

– Det finns enstaka katolska präster som jobbar i det tysta. Och så vet jag av egen erfarenhet att det finns en, eller kanske två, biskopar som vill, men är blockerade.

Trots xenofobin och de högerpopulistiska krafterna i Europa är det viktigt att komma ihåg hur många det faktiskt är som engagerar sig och står upp för allas lika värde, betonar Torsten Moritz. Det som bekymrar honom är att orken ska ta slut.

– Vad händer om turkarna öppnar gränsen? Vad händer i Libyen, i Iran? Vi är helt oförberedda, precis som vi var 2015. Men den här gången är många av dem som redan har kämpat i flera år trötta. Det är detta som verkligen oroar mig.

Mötet ”Keeping our humanity – for we were strangers once” är en del av programmet ”En värld av grannar” som har syftet att skapa ett interreligiöst europeiskt nätverk för och med människor på flykt.