Kyrkostyrelsen: ”Fel att generalisera”

Daniel Tisell (C).

Förra veckan slog prästutbildaren Cecilia Melder larm om nya prästers kunskapsluckor inom själavård. Orsaken är brist på krav i utbildningen.

Bilden delas inte av kyrkostyrelsen, men en ny utredning om forbildning är på väg.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Daniel Tisell (C).

Prästutbildaren och teologie doktorn Cecilia Melder varnade i förra veckan för stora kunskapsluckor i religionspsykologi och själavård bland nya präster. Det skulle kännas säkrare att söka upp en pastor, än en präst, sa hon bland annat.

Men kyrkostyrelsens andre vice ordförande, centerpartisten och prästen Daniel Tisell, delar inte oron:

– Jag kan inte stämma in i hennes kritik. Det är svårt för mig att uttala mig generellt om alla prästers kompetens. Det finns många som har fått god hjälp av präster, sedan finns det säkert enskilda fall där prästen har brustit. Men det är svårt att säga vad det beror på.

Daniel Tisell håller däremot med henne om vikten av god själavård.

– Jag tycker inte man ska generalisera alla nyprästvigda på ett sådant negativt sätt. Många nya präster gör säkert ett gott jobb, men i enstaka fall kan man ha brustit och det kan bero på andra orsaker än om man läst religionspsykologi, säger han.

Varför tror du att Cecilia Melder gör den här lägesbeskrivningen då?

– Jag uppfattar att det är en farhåga hon uttrycker. Hon utbildar ju präststudenter och det är en bedömning hon gör som vi bör ta i beaktande. Jag tycker ändå att det är svårt för kyrkostyrelsen att ta ställning till ett sådant generellt omdöme som hon gör.

Den oro som Cecilia Melder uttrycker gäller främst grundutbildningen, alltså den utbildningen prästkandidaterna får vid universiteten. Där saknas i dag krav på religionspsykologi, vilket Melder menar leder till att nya präster har blivit sämre på att själavårda.

Senaste gången kraven uppdaterades var 2013. Då satt inte Daniel Tisell i kyrkostyrelsen.

– Kraven utformas i samråd med stiften och biskopsmötet. Så som det ser ut i dag så ställer man krav på exegetik och tros- och livsåskådningsvetenskap. Men det är klart att frågan om religionspsykologi också skulle kunna diskuteras.

– Men då är det är ett samtal som förs med biskoparna. Kyrkostyrelsen kommer inte att göra något i den här frågan utan att biskoparna har uttalat sig.

Daniel Tisell lyfter även fram en utredning som Göran Möller, tidigare teologisk sekreterare på kyrkokansliet, ska presentera för kyrkostyrelsen i maj. Utredningen tittar på tre områden: Obligatorisk fortbildning i själavård för präster och diakoner, prästers och diakoners rätt till en handledare och behovet av en avancerad påbyggnadsutbildning.

– Där kommer kyrkostyrelsen behöva fatta beslut. Men detta är åtgärder som i så fall skulle sättas in efter prästvigningen. Grundutbildningen har inte diskuterats i utredningen, men det är klart att det är en fråga som eventuellt kan väckas ändå.