2021 beslutade kyrkomötet att förutsättningarna för en gemensam ekonomiservice skulle utredas. Utredningen är nu klar.
– Det viktigaste är att en gemensam ekonomihantering skulle bli mindre sårbar, få bättre kvalitet och bli billigare. Med en krympande ekonomi är det viktigt att de administrativa kostnaderna minskar, så att man kan prioritera den grundläggande uppgiften, säger Per Starke, chef för avdelningen för gemensamma funktioner på kyrkokansliet.
Enligt utredningen sköts ekonomihantering på många håll av medarbetade som arbetar delvis med ekonomi, delvis med andra arbetsuppgifter. Det innebär att de har arbetsuppgifter som de sällan utför, som hanteras manuellt och i varje församling och pastorat har man liknande kontakter med leverantörer, och detta stjäl mycket tid jämfört med en gemensam ekonomihantering. Enligt utredningen så lägger mindre enheter i kyrkan tre till fyra gånger så mycket resurser på ekonomihantering som offentlig förvaltning. Större pastorat lägger mindre resurser på ekonomihanteringen, ungefär dubbelt så stora som offentlig förvaltning.
– Kyrkan är en väldigt decentraliserad organisation. I detta fall innebär det att ekonomihanteringen blir mindre effektiv, säger Per Starke.
Mindre församlingar tjänar mest
Enligt utredningen tjänar alltså mindre församlingar mest på en gemensam ekonomiservice, men även stora enheter kan göra beydande besparingar på en centraliserad, och mer digitaliserad, lösning.
Utredningen pekar också på att församlingarna vill att anslutningen ska vara frivillig.
– För att detta ska gå att genomföra måste det ske frivilligt. Församlingarna måste själva avgöra om de vill, och när det passar, säger Per Starke.
Kyrkostyrelsen föreslår nu i budgetskrivelsen till kyrkomötet att arbetet ska fortsätta: det behöver utredas när ekonomiservicen kan starta (snarast, tycker kyrkostyrelsen), var enheterna ska finnas, hur många de ska vara, och hur finansieringen ska ske. 2023 tänker kyrkostyrelsen återkomma till kyrkomötet med en finansieringslösning.
