Kyrkvaktmästare testamenterade en miljon till kyrkan

Jäla kyrka

Jäla kyrka är en av kyrkorna som kommer ta del av Eskil Johanssons arv på 1,1 miljoner kronor. Foto: Lars Rindeskog och  TT

Eskil Johansson skänkte efter sin bortgång en dryg miljon kronor till Floby pastorat och Jäla kyrka. Pengarna ska användas till att utveckla sockenkyrkans viktiga plats i det lilla samhället.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Jäla kyrka

Jäla kyrka är en av kyrkorna som kommer ta del av Eskil Johanssons arv på 1,1 miljoner kronor. Foto: Lars Rindeskog och  TT

Eskil Johansson var född och uppvuxen i den lilla byn Jäla drygt två mil söder om Falköping. Han var precis som sin pappa kyrkvaktmästare och tog hand om Jäla kyrka under flera decennier.

 – Han ringde i klockorna morgon och kväll ända tills att de elektrifierades. Han lade stenmuren runt kyrkan och tog hand om allt möjligt annat praktiskt, säger Erling Nyman, ledamot i kyrkorådet och Jäla pilgrimsgrupp.

 – Han var på kyrkogården på lördagar när folk kom och satte blommor. Han var en glädjespridare och mycket omtyckt.

Kyrkan var ett andra hem

När Eskil Johansson avled, 83 år gammal, valde han att ge 1,1 miljoner till Floby pastorat. Pengarna ska användas till underhåll och utsmyckning av Jäla kyrka.

Eskil Johansson

 – Kyrkan var hans andra hem. Han hade inga barn och var ogift. Det var för honom ganska självklart att testamentera en del av sin kvarlåtenskap till kyrkan, säger Erling Nyman.

Det finns ett starkt lokalt engagemang runt Jäla kyrka. Både S:t Olofsleden och Vilskeleden passerar här och en ideell grupp driver pilgrimsvandringar och pilgrimsmässor. De senaste åren har det också under Mickelsmäss, då det enligt traditionen är folkfest med mat och konstrunda i bygden, erbjudits en stund av ”absolut tystnad” i kyrkan.

Vill ta bort bänkarna

Nyligen ordnade Erling Nyman ett möte i Jäla kyrka för att församlingsborna skulle få möjlighet att komma med önskemål om vad Eskil Johanssons arv skulle kunna användas till. Ett önskemål var att byta ut de obekväma bänkarna från 1800-talet mot stolar för ett mer flexibelt kyrkorum.

 – Det fanns också en idé att få in mer ljus i koret, det finns ett igenmurat fönster man skulle kunna öppna. Sedan handlade det om konst kring pilgrimsnyckelord för att tydliggöra pilgrimskyrkans karaktär, säger Erling Nyman.

Pastoratet går mot strömmen

Eskil Johanssons gåva till Jäla kyrka går helt i linje med pastoratets ambition för sina sockenkyrkor, säger kyrkoherde Stefan Klint. Landsbygdspastoratet har en hög kyrkotillhörighet på runt 70 procent, men bara 4 500 medlemmar och hela 17 kyrkor, varav tio är från 1100-talet. 

 – I vår lokalförsörjningsplan har vi definierat sockenkyrkorna som strategiskt viktiga för oss och vi vill gå emot uppfattningen som finns av att man behöver stänga och avyttra kyrkor. I många fall är medlemskapet nära knutet till den lokala kyrkan och engagemanget för den, säger Stefan Klint.

 – Men vi förstår att vi inte kan satsa överallt och har delat in våra kyrkor i olika grupper av prioritering av underhåll och för bruk och syfte.

Engagemanget styr satsningar

Pastoratets tre församlingar har varsin huvudkyrka där det regelbundet firas gudstjänst. Tre kyrkor ska utvecklas till besökskyrkor för turister och nio är pilgrimskyrkor. Alla kyrkor är året om öppna för förrättningar och det firas söndagsgudstjänster minst fyra gånger om året.

Det lokala engagemanget för just Jäla kyrka gjorde det naturligt att satsa lite extra där. Det finns planer på att utveckla kyrkan till ett ”lokalt och regionalt pilgrimscentrum” med konstutställningar och övernattningsmöjligheter för pilgrimer.

 – Där det finns ett lokalt engagemang bland församlingsborna försöker pastoratet tillskjuta resurser och lyssna till vad man vill göra för sin kyrka, säger Stefan Klint.

 – Det här arvet har stor betydelse. Det ger oss möjlighet att tänka lite större och kan öka farten i processen.