Folkungabygdens pastorat köpte, genom sitt holdingbolag, Wienerbageriet i Mjölby. Bageriet gick i konkurs.
– Vi kan inte ändra på det som varit men vi kan använda våra lärdomar och göra mer rätt framåt, säger Anne-Marie Karlsson.
Med facit i hand, var det ändå värt att pastoratet gick in och testade den här verksamheten?
– Med facit i hand, nej, det blev inte som vi tänkt men jag tror att kyrkan fortsatt bör ägna sig åt näringsverksamhet. För kyrkan är relationer viktiga och fika har en naturlig koppling till församling och diakoni. Tanken var rätt men just Wienerbageriet hade av olika skäl inte möjlighet att lyckas.
Tycker du att det krävs att Leif Larsson, ordförande i holdingbolaget som ägde bageriet samt ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkorådet, slutar för att pastoratet ska kunna få en ny start och gå vidare?
– Det är inte rätt att peka ut Leif som syndabock då den större delen av fullmäktige stått bakom beslutet att satsa på näringsverksamheten.
Nu cirkulerar bland annat namnlistor med avgångskrav riktade mot Leif Larsson och det publiceras insändare med samma krav. Hur gör man för att läka pastoratet som sargats av det som hänt?
– Pastoratet är stort, det är en liten grupp som hörs och är missnöjda, och de företräder inte alla. Men det betyder inte att de inte ska tas på allvar.
– Nu gäller det att lyfta blicken och satsa framåt. Bygga på de saker som har blivit bättre sedan vi bildade pastoratet och utveckla det som behöver justeras. Vi behöver börja från grunden igen och bygga upp en vi-känsla, en samhörighet och vilja att bygga något tillsammans, alla församlingarna. Nya församlingsinstruktionen blir ett sådant arbete, säger Anne-Marie Karlsson.
