– Kyrkoavgiftsintäkterna 2026 verkar bli lite bättre än vi räknat med tidigare - Sveriges kommuner och regioner (SKR) har reviderat upp sin prognos för skatteunderlaget under 2024. Befolkningens beskattningsbara förvärvsinkomster har hittills utvecklats bättre under året än man tidigare räknat med, säger Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet i Uppsala.
Värdet minskar
Men den nya kyrkoavgiftsprognos som kyrkokansliet gjort pekar inte på att Svenska kyrkans enheter kommer att få ökad köpkraft reellt. Antalet kronor i kyrkoavgift väntas öka, men eftersom det kommer att vara inflation framgent kommer värdet av pengarna att minska, dessutom väntas lönekostnaderna stiga. .
– Orsaken till de sämre kyrkoavgiftsintäkterna är medlemsutvecklingen, säger Jan Östlund.
Generationsskiftet kostar
Medlemsutvecklingen är å ena sidan hoppfull: Antalet medlemmar som lämnar Svenska kyrkan är färre än tidigare. Å andra sidan så är födelsetalen låga, vilket innebär att färre barn föds, och andelen som döps – och blir medlemmar i Svenska kyrkan - är låg.
Samtidigt är andelen medlemmar hög bland de äldre svenskar som dör. Detta så kallade generationsskifte bidrar även det till att antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar, och därmed minskar basen för kyrkoavgiftsuttaget.
Sjunkande köpkraft
– Efter 2026 ökar antalet kronor församlingarna får in i kyrkoavgift. Men köpkraften kommer att minska om man räknar med inflationen. Det innebär att församlingarna behöver effektivisera, de måste anpassa sina kostnader, säger han.
När kyrkokansliets ekonomer räknar på kyrkoavgiftens intäkter brukar de jämföra dem med kostnaderna för Svenska kyrkans personal. Detta för att kyrkoavgiften motsvarar cirka 60 procent av intäkterna. Och personalkostnaderna motsvarar 60 procent av utgifterna för Svenska kyrkan.
Spara på fastigheterna
Det innebär dock inte att det är just personalkostnaderna som måste bantas om intäkterna minskar. Jan Östlund säger att det sannolikt finns mest luft i Svenska kyrkans fastighetsbestånd.
– Så många församlingar behöver se över sitt fastighetsbestånd, så gott det går.
Det är ingen ny rekommendation, den framfördes redan av Svenska kyrkans utredning ”Gemensamt ansvar” 2015.
Nedgång på fyra procent
Vissa år har kyrkoavgiftsintäkterna sjunkit både i antal kronor och i köpkraft. Det hände under perioden 2020 – 2022 på grund av pandemin. Det kommer sannolikt att hända fler gånger framöver.
Om man jämför 2024 års prognostiserade kyrkoavgiftsintäkt, 16,2 miljarder kronor, med den väntade intäkten 2029 så kommer församlingarna att ha 700 miljoner kronor mindre köpkraft då.
Det är en minskning på drygt fyra procent, det låter kanske inte så farligt.
– Men då är inte effekten av att man i reala värden kommer att förlora intäkter varje år efter 2025 medräknad, säger Jan Östlund.
Måste anpassa kostnaderna
– Så församlingarna behöver fortsätta att arbeta med olika slag av kostnadsanpassningar. Annars får de ett negativt verksamhetsresultat, då går de minus.
Svenska kyrkan har andra intäkter också, som statliga bidrag, gåvor och avkastning på kyrkans kapital.
– Ökade de intäkterna skulle det i viss mån kunna kompensera minskande intäkter från kyrkoavgiften, säger han.
Men församlingarna verkar inte tror inte att de kommer att kunna fortsätta som förut.
– Det finns ett medvetande om att medlemmarna blir färre och många församlingar använder våra simuleringsmallar som vi tillhandahåller. De ger en tydlig bild av utvecklingen på sikt, säger Jan Östlund.
