Luleå stiftsstyrelses arbetsutskott har föreslagit att stiftets trafiksäkerhetspolicy ska avskaffas – lagen och sunt förnuft räcker. Stiftsstyrelsen ska besluta i frågan vid sitt nästa sammanträde. Förslaget är ett led i stiftets satsning på att minska antalet styrdokument, från över 50 till ett 30-tal.
– Biskopen har fört en dialog med prostar och kyrkoherdar i hela stiftet. Den sammantagna bilden var att vardagen i församlingarna är väldigt papperstung, säger Anders Granberg, Luleå stifts ekonomichef.
Ett par policyer per möte behöver uppdateras
Stiftsstyrelsen i Luleå stift ska gå igenom alla styrdokument en gång per mandatperiod, och en genomgång av alla de styrdokument som antagits i stiftet visade att de var omkring 50. Och det skulle innebära att man vid varje stiftsstyrelsemöte skulle uppdatera två till tre policyer.
– Nu samlar vi alla styrande dokument i samma ämne till en policy, så de inte är utspridda i olika protokoll. Och så frågar vi oss: Vad har denna policy tillfört? Kan den tas bort?
Vissa policyer och styrdokument behövs förstås.
– I våra kyrkorådsutbildningar säger vi att det som är viktigast är de dokument som ger riktningen för församlingens arbete: församlingsinstruktionen, kyrkorådets arbets- och delegationsordning, budgeten, lokalförsörjningsplanen och riktlinjerna för begravningsverksamheten.
Antal styrdokument en tillitsfråga
Många policyer behöver inte vara en styrelsefråga, utan kan finnas i en personalhandbok till exempel och hanteras av stiftsdirektorn och kyrkoherden, säger han.
På nationell nivå finns jurister och experter med hög kompetens och förmåga att skriva tydliga och omfattande policyer.
– Det finns en spridningsrisk: stiften kan kopiera nationell nivås dokument, och församlingen kan kopiera stiftets.
Anders Granberg pekar också på tillitsfrågan.
– Mindre papper och färre policyer tyder på en större tillit till verkställande organ, till medarbetare och en sund kultur. Många, omfattande och detaljerade styrdokument tyder på en mindre tillit.
Våga förenkla
Han tycker att kyrkoråden, kyrkoherdarna, anställda och ideella är duktiga.
– Så vi måste våga göra färre och enklare styrdokument och delegera mer, släppa sargen.
Sedan har Svenska kyrkan en historia som gör organisationen svag för vissa frestelser.
– Församlingarna har varit kyrkokommuner, det gör att det finns ett statligt och kommunalt ideal, ett byråkratiskt arv. Det är bra att vi inte är slarviga, men det finns en risk att vi blir ”förpapprigade”.
Hållbarhetsarbetet en naturlig del
Anders Granberg berättar om Svenska kyrkans miljödiplomering, som har ett eget regelverk som skapar en egen styrning, egna beslutsprocesser och egna typer av måldokument.
– Skellefteå pastorat och stiftet försöker göra hållbarhetsarbetet till en naturlig del av budgetprocessen och av ledningsgruppens och kyrkorådets arbete. Jag tycker att arbetet ska funka som allt annat arbete som är viktigt i pastoratet. Eftersom miljödiplomeringen är viktig ska den vara del av det vanliga arbetet. Det blir på riktigt på det sättet, och enklare.
