Stiftsstyrelsen i Luleå stift har antagit en ny verksamhets- och ekonomiplan för prästlönetillgångarna i Luleå stift för åren 2024-2026. Nytt i den övergripande målsättningen är ett större fokus på hållbart skogsbruk.
Bland annat planeras en successiv omställning som leder till att en mer av skogen brukas med hyggesfria metoder.
– Vi har mycket tätortsnära skogar och skogar som används för friluftsändamål som vi i princip har skött hyggesfritt tidigare, men inte använt det begreppet, säger Anders Landström, stiftsjägmästare i Luleå stift.
– På senare år har vi i stället låtit bli att sköta skogen och då blir den inte särskilt attraktiv. Den måste skötas. Då passar det bra att pröva nya metoder när det finns yttre krav på att öka andelen hyggesfritt skogsbruk.
Nyanställd skogvaktare
Stiftet har i år anställt en ny stiftsskogvaktare som kommer att fokusera på att identifiera områden som är lämpliga för eller kräver skogsskötsel med högre nivå av hänsyn till exempelvis rennäring och sociala värden.
– Det är väldigt arbetskrävande och planeringskrävande skötselmetoder. Den nya skogvaktaren kommer kunna jobba mer koncentrerat med de här frågorna, säger Anders Landström.
I dag avverkas cirka 0,7 procent av skogen som förvaltas av PLT i Luleå stift varje år. Hur stor del av den avverkade skogen som i framtiden kommer att härröra från skog brukad enligt de nya metoderna är inte beslutat.
– Vi måste först titta på vad vi har och vilka skogar vi vill sköta hyggesfritt och sedan göra planer. Så långt har vi inte kommit och därför har vi inga mål för hur mycket vi kommer att sköta hyggesfritt.
Skogen ska bli dubbelcertifierad
Sedan 2002 är PLT i Luleå stifts skog certifierad enligt PEFC. I linje med den nyantagna planen ska prästlönetillgångarna nu bli dubbelcertifierad med FSC, en certifiering som återfinns hos elva andra av Svenska kyrkans stift och som ställer högre krav på samråd med urfolk.
– Det är till stora delar försoningsprocessen med samerna som har lett fram till det här. Det är ett krav från Svenska samernas riksförbund för att de ska ta vår ursäkt på allvar, säger Anders Landström.
– Vi har goda relationer med de lokala samebyarna som använder våra marker för sin rennäring, men certifieringen är vi tvungna att göra för att komma framåt i processen.
