– Vi har gjort bedömningen att ska man verkligen kunna använda det här kapitalet till stöd för församlingarna och ha en buffert för oförutsedda händelser behöver det öka till tio miljarder, säger Wanja Lundby-Wedin, första vice ordförande i kyrkostyrelsen.
– Redan kommande treårsperiod kommer närmare en miljard av kapitalet att användas till stöd för församlingarna. Men börjar man knapra på kapitalet tar det snart slut. Därför behöver det vara tillräckligt stort för att avkastningen ska kunna täcka kostnaderna.
2016 beslutade kyrkomötet att målkapitalet för kyrkans gemensamma kapital (se faktaruta) ska vara 6,5 miljarder kronor. Summan räknas årligen upp med inflationen och är i dag 6,9 miljarder. Det innebär att målet är att det inte ska plockas ut mer pengar till kyrkans verksamhet än att 6,9 miljarder finns kvar.
De senaste åren har värdeökning på den finansiella marknaden, framför allt på aktier, varit ovanligt stor. Vid slutet av 2020 uppgick det gemensamma kapitalet som förvaltas på nationell nivå till 9,9 miljarder kronor.
Under förra kyrkomötet fick kyrkostyrelsen i uppdrag att redovisa en långsiktig plan för hur avkastningen från det gemensamma kapitalet ska användas. Nu föreslår kyrkostyrelsen i skrivelsen Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2022–2024 till kyrkomötet att målkapitalet ska höjas till tio miljarder kronor från och med årsslutet 2021.
– Det gemensamma kapitalet utgör endast en mindre del av kyrkans totala kapital. Men mycket av övrigt kapital är bundet i bland annat kyrkobyggnader som inte ger avkastning men kostar i drift och underhåll. Därför är det här kapitalet som ger avkastning väldigt viktigt för att vi ska kunna utveckla en långsiktigt hållbar kyrka, säger Wanja Lundby-Wedin.
De senaste åren har 200 till 300 miljoner kronor av det gemensamma kapitalet årligen plockats ut till kyrkans verksamhet. I budgeten för nationell nivå 2021–2023 som beslutades om förra kyrkomötet framgår att närmare en miljard av avkastningen kommer att användas under perioden.
Bland annat till att finansiera det årliga kyrkounderhållsbidraget på 100 miljoner kronor, delar av utjämningssystemet som i dag är underfinansierat med över 200 miljoner och utvecklingen av gemensamma digitala och administrativa lösningar.
– Vi vet att kostnaderna behöver minska, men vi ska ha en frihet att initialt kunna öka kostnaderna för att minska dem på sikt. Det gemensamma kapitalet ger oss den friheten. Annars finns risken att man börjar med osthyveln utan en långsiktig plan.
Borgerligt alternativ har lämnat en motion till årets kyrkomöte om att dela ut 500 miljoner kronor av det gemensamma kapitalet till församlingarna som stöd för att starta upp igen efter pandemin.
”Vi delar inte majoritetens syn i kyrkostyrelsen att det behövs mer pengar i ladan. Den är redan välfylld ända upp till taknocken” skriver fyra ledamöter i motionen.
Wanja Lundby-Wedin anser att förslaget inte löser några problem.
– Dels ser ekonomin så olika ut i församlingarna och dels är det ett kortsiktigt sätt att se på församlingarnas behov. Om vi börjar att dela ut av kapitalet så missar vi möjligheten att ge församlingarna det långsiktiga stöd de behöver.
