Många emot sekretess vid rekrytering av chefer

Rättsavdelningen har tagit fram ett förslag om att bland annat höga chefstjänster på kyrkokansliet ska kunna sökas anonymt. Remissvaren på förslaget är blandade. Foto: Marcus Gustafsson.

I dag, den 14 juni, fattas beslut i kyrkostyrelsen om sekretess vid rekrytering till högre chefspositioner inom Svenska kyrkan. Nära 30 remissvar har kommit in angående förslaget. Ett ­dåligt förslag, tycker flera av dem. 

 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Kyrkokansliet

Rättsavdelningen har tagit fram ett förslag om att bland annat höga chefstjänster på kyrkokansliet ska kunna sökas anonymt. Remissvaren på förslaget är blandade. Foto: Marcus Gustafsson.

Kyrkans Tidning har tidigare skrivit om att rättsavdelningen på kyrkokansliet föreslagit att identiteten för sökande till höga chefsjobb ska hemlighållas under rekryteringsperioden. Detta för att inte skrämma bort kvalificerade kandidater.

Förslaget skickades på remiss till 51 instanser, 29 har svarat. Cirka en tredjedel av remiss­instanserna avstyrker sekretessförslaget. Ytterligare en knapp tredjedel vill se förändringar i förslaget innan det kan godkännas. Resterande tredjedel tycker att förslaget kan godkännas i sin helhet.

Risk för oro

De som är nöjda med förslaget lyfter bland annat att det kan finnas en risk för oro i organisationen om det blir offentligt att en chef sökt ett nytt jobb. Samtidigt finns också en risk för den egna anställningen i de fall kandidaten inte får den sökta tjänsten.

Det som det framför allt riktas kritik mot är att man anser att det är otydligt vilka positioner sekretessen i ansökningsprocessen skulle gälla. Det är viktigt att specificera, då förslaget innebär en inskränkning av den inomkyrkliga offentlighetsprincipen, anser flera av remissinstanserna.

Biskopar och kyrkoherdar

I ett svar står att med ”ledande ställning” inom kyrkan avses till exempel biskopar och kyrkoherdar, men att dessa befattningar inte kommer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen.

Vidare tycker en del instanser att förbudet att röja uppgifter gäller under för lång tid. Att tio år är en ”… onödigt lång sekretesstid.”

Bland kritiken upplever flera en centralisering kring förslaget. I ett yttrande står det: ”Bilden vi har är att detta känns som ett steg till att bygga kyrkan än mer som en koncern bland andra i samhället och än mer bygga upp och stärka kanslisidan.”

Ingen sekretess på kommunnivå

I förslaget jämförs rekryteringen på nationell nivå med rekrytering av statliga myndighets­chefer. Den liknelsen haltar, enligt kritiker, då det finns en tydligare koppling mellan kyrkans och kommunernas organisation än mellan kyrkans och statens organisation. På kommunal nivå finns ingen sekretess vid chefsrekrytering, skriver de.

Svaren finns med i överväg­andena vid kyrkostyrelsens behandling av ärendet vid sammanträdet den 14 juni. Om förslaget antas kommer det att behandlas av höstens kyrkomöte.