Enligt Åsa Furuhagen, som även är fackligt ombud för Svenska journalistförbundet (SJF), är det Sveriges Radios ekonomiska situation som tvingar ledningen att göra hårda prioriteringar. Upp emot 250 miljoner kronor ska sparas.
- Vi på SR:s SJF-klubb har befarat att journalistiken kommer drabbas och nu ser vi det hända. Det är kontexten, säger Åsa Furuhagen.
"Religionens roll undervärderas"
Under sina år på redaktionen har hon haft rollerna som producent, reporter och programledare. Hon har haft stor glädje av sitt arbete som tagit henne in i de religiösa rummen och bakom den polariserande debatten.
- Jag har både rest utomlands och gjort väldigt mycket reportage från Sverige och pratat med lyssnare. Jag vet att det här betyder väldigt mycket och att religionens roll oftast undervärderas i den allmänna journalistiken. Jag beklagar att Sveriges Radio inte har råd att ha en specialredaktion som bevakar religionens påverkan på individ och samhälle.
Har ni fått några reaktioner på att programmet läggs ner?
- Beskedet har precis kommit men jag har hunnit prata med en journalist och sett en del reaktioner på sociala medier. Jag har inte hunnit följa det eftersom jag sitter och skriver manus för nästa sändning.
Ett aktuellt ämne
Åsa Furuhagen framhåller att programmet behandlat ett ämne som berör människor på djupet och som ständigt är aktuellt.
- Senast i dag var jag på ett seminarium om trossamfundens roll när det gäller att bekämpa kriminalitet.
I början av april nästa år väntas det sista programmet sändas.
- Sveriges Radio har ända sedan start sänt förkunnande material; gudstjänster, andakter och så vidare. Sedan började man under 1970-talet förstå att vi borde göra samhällsjournalistik kring ämnet och så småningom bildade man Människor och tro som en specialredaktion.
En specialredaktion försvinner
Redaktionen är en av Sveriges Radios många specialredaktioner.
- Min förhoppning är att man fortsätter tar den här bevakningen seriöst och att man i andra format tar vara på den kompetens som Människor och tro har byggt upp. Både när det gäller vinklar, frågeställningar, kontakter ut mot trossamfund och religiösa aktörer.
Åsa Furuhagen tycker generellt att det inte alltid finns insikt bland journalister om religionens kraft och menar att sekulariseringen i Sverige har peakat.
- Det finns väldigt många som säger att: "jag är inte religiös” men också säger "jag tror på nåt". Jag och Människor och tro utsåg "nåt"-ismen till Sveriges största religion. Det är ett sätt att beskriva den utveckling som vi har sett och som jag på olika sätt har behandlat i programmet. Den visar på att Sverige är fullt av sökare och av viktiga berättelser som inte alltid hörs. Vi är sekulära samtidigt som vi har hela världens religioner inom våra gränser.
- Det gäller att svenska journalister inte går in i det som forskarna kallar för religionsblindhet. Det här är det nya Sverige som jag hoppas kunna fortsätta berätta om.
Fler program läggs ned
Nina Glans, kanalansvarig för P1, säger till Kulturnytt att flera program kommer att läggas ner eller ta paus på grund av sparkravet på 250 miljoner. Valet av just Människor och tro har att göra med att de trosfrågor Människor och tro bevakat fått mer utrymme i utrikespoddar, Konflikt och vetenskapsprogram.
Även ärkebiskop Martin Modéus har reagerat på nedläggningen av Människor och tro, På X (tidigare Twitter) skriver han;
Sveriges Radio lägger ner livsåskådningsprogrammet Människor och tro. Sorgligt i en tid när tro och religion är mer aktuellt än någonsin. Därmed försvinner viktig bevakning och sakkompetens i skärningspunkten mellan politik och religion i@sverigesradioP1
