Nyligen presenterade Svenska bibelsällskapet, SBS, arbetet med Filipperbrevet, Första Johannesbrevet och Markusevangeliet, vid en konferens på Uppsala universitet.
Arbetet med dessa provöversättningar har pågått sedan 2018. Primäröversättare är Lisa Buratti, Dan Nässelqvist och Mikael Tellbe. Dessutom arbetar en redaktionskommitté med materialet. Efter att översättningarna granskats och bearbetats skickas de till externa konsulter, särskilt stilister och källspråksexperter.
Syftet är att lyfta fram bibelforskningen och bibeltolkningen, samt det svenska språkets roll för förmedling av både form och innehåll. Planen är att provöversättningen ska publiceras i slutet av 2020.
På längre sikt hoppas SBS kunna göra en ny översättning av Nya testamentet.
– Den behöver inte ersätta Bibel 2000 som liturgisk text, utan den kan stå på egna ben, säger Mikael Winninge, översättningsdirektor på SBS och ordförande i provöversättningens redaktionskommitté.
Deltagarna på konferensen i Uppsala fick ta del av en rad korta presentationer av exegetiska och stilistiska utmaningar i översättningsarbetet. Långa diskussioner ägnades bland annat åt översättarnas försök att göra texten mer könsneutral samt åt moderniseringar av språket.
Översättningen strävar efter att ligga så nära originalspråket som möjligt samtidigt som texten ska vara begriplig för en modern läsare.
– Det svåraste är avvägningarna mellan olika kriterier, säger Mikael Winninge och ger ett exempel: Det grekiska ordet sarx kan ofta översättas ”kött”, men absolut inte konsekvent. Ibland betyder det bara människa, något dödligt eller rent av fiendskap mot Gud. En fråga för översättarna är hur många varianter man kan tillåta.
De flesta deltagare på konferensen hade kompetens inom språk eller bibelvetenskap. Flera styrelseledamöter i SBS fanns representerade, liksom medlemmar i dess huvudmannaråd.
Åke Bonnier, biskop i Skara stift, är ordförande i Bibelsällskapets styrelse. Han anser att språket i NT-81 fungerar bra i gudstjänstsammanhang. Men han tror att en provöversättning av hela NT skulle kunna bli en viktig kulturhändelse 2026.
– Då skulle vi uppmärksamma att vi haft hela Nya testamentet tillgängligt på svenska i 500 år. Det finns dessutom många spännande språkliga nyupptäckter att göra som kan inspirera till förnyat bibelintresse också utanför kyrkornas egna rum, säger Åke Bonnier.
