Maskinernas marsch in i kyrkan

Idéerna bakom tekniken har många årtionden, ibland århundraden, på nacken. Men nu har utvecklingen tagit stora kliv in i vår vardag – inte minst tack vare framstegen när det gäller datorkraft, datainsamling, molnlagring och innovativa idéer.

De flesta av oss har den artificiella intelligensen, AI, i fickan. I smartphonen finns Siri och Google-assistenten. Netflix och Spotify ger rekommendationer med hjälp av smarta algoritmer. Roboten dammsuger ditt hem och klipper gräsmattan.

Men robotar sköter också avancerade, livsviktiga uppgifter. De assisterar läkare och genomför själva operationer.

– Vi människor darrar, tappar hudceller, blir smittade av sjuka patienter. Det gäller inte robotarna, säger Fredrik Löfgren.

Men det finns också andra hot och risker. Tekniken kan använd-as för integritetskränkande övervakning och i krig. Den kan också vara sårbar för illvilliga attacker.

– Det kan vara trojaner eller virus som kan användas för att hacka systemen. Om exempelvis linan mellan robot och läkare blir hackad så kan det vara ytterligare någon som skär i dig, säger Fredrik Löfgren.

Det är också därför företag och forskning jobbar hårt med it-säkerhet. Och det är därför vi ständigt måste diskutera de här frågorna.

– Företagen är inte så intresserade av att prata om riskerna.

En annan stor utmaning handlar om jobben. Allt fler professioner står redan i dag, eller kommer att stå, i en konkurrenssituation med kod och kretsar.

Det finns tre miljoner lastbilschaufförer i USA. Hur ska vi ta hand om dem när de självkörande lastbilarna tar över? frågar Fredrik Löfgren retoriskt:

– Många pratar om det livslånga lärandet. Men det är inte så himla lätt att vara 55 år och kanske inte ens ha grundskoleutbildning.

Maskiner och teknik har orsakat häftiga konflikter sedan den industriella revolutionens begynnelse. Men medan industrialismens maskiner ersatte uthållighet och muskelstyrka, utmanas nu vår tankekraft.

– AI ersätter vår beslutsförmåga och vår biologiska hjärna. Det får helt nya konsekvenser på arbetsmarknaden.

Den nya tekniken aktualiserar också den gamla frågan om hur produktivitetsökningen ska hanteras. Ska färre jobba lika mycket eller mer? Eller ska vi gå ner i arbetstid och fler dela på de jobb som finns kvar? Hur kommer framtidens utbildningar se ut?

– Det finns de som säger att robotarna kommer att ta bort mötena mellan människor. Men jag tror att det kan bli precis tvärt om. I dagens samhälle stressar vi ihjäl oss. Barnen är på dagis från ett års ålder, partnern träffar vi på morgnar och kvällar efter åtta timmars arbete, och föräldrar och äldre släktingar träffar vi på ålderdomshem vid jul och påsk.

– Vi springer snabbare och snabbare i ekorrhjulet och har psykisk ohälsa som aldrig förr. Om robotarna tar hand om en större del av förvärvsarbetet så skulle vi få mer tid att ta hand om varandra, säger han.

Arbetstiden har legat still på 40 timmar sedan 1971. Samtidigt har produktiviteten och välståndet ökat. Och om robot- och AI-spanarna får rätt kommer den trenden att fortsätta.

Hittills har produktivitetsökningarna oftast lett till mer pengar till producenterna och löntagarnas plånböcker.

Varför skulle det vara någon skillnad nu?

– Det är sådant som vi måste diskutera, säger Fredrik Löfgren.

– Vi tycks ha fastnat i 40-timmarsveckan och det kanske är dags att titta mer på det igen?

De robotar som kommer ut på marknaden i dag är specialiserade – de kan antingen klippa gräs eller som de smarta högtalarna ge recept. Men en robot som både kan tipsa om recepten och laga maten, och sedan klippa gräset är det mer ont om.

– Blickar vi 40 år framåt så tror jag att de mer allmänna robotarna blir vanliga.

Den klassiska science fiction-roboten är humanoid, alltså liknar oss människor med mun, ben, armar, ögon, öron. Går utvecklingen mer åt det hållet? 

Det är inte så viktigt att de ser ut som vi, menar Fredrik Löfgren. Men hela vårt samhälle är uppbyggt kring vår mänskliga kroppsform: trappsteg anpassade för våra ben, handtag för våra armar och händer.

– Däremot måste ju inte alla robotar ha ben. De som aldrig ska kunna gå i trappor klarar sig bra på hjul. Det finns också robotar som flyger, eller robotar som simmar under vatten.

AI:n och därmed robotarna spås bli lika smarta – eller ännu smartare än vad vi är i dag. När de når denna ”superintelligens” kan de utveckla ett eget medvetande, en egen kultur och kanske också en egen religion.

– Då kan de kanske utveckla en religion där de tillber deras de facto skapare, människan, och ser upp till oss som gudar.

Trots att robotoptimismen trummas ut i samhället på många sätt, är också många rädda. Fredrik Löfgrens spaning är att den rädslan är vanligare i Europa och USA jämfört med i Asien – och att det kan ha att göra med skillnader i populärkulturen.

– I mangan, som har funnits i Japan sedan 1920-talet, är robotar ofta hjälten. När de som läste detta nu har blivit vuxna är de också positiva till att ha robotar i hemtjänsten och sjukvården, säger han.

– Tittar vi på hur de skildras i USA så är det ofta plåtmonster som förstör eller tar över världen.

Sedan kan det finnas religiösa förklaringar också: animismen, den besjälade naturen, är vanligare i Asien jämfört med i områden där monoteistiska religioner dominerar.

–  Eftersom materiella ting är besjälade, är steget till att också roboten skulle vara besjälad inte så långt.

Vad är din inställning till farhågorna?

–  Jag är teknikoptimist, annars skulle jag inte utveckla robotar. Men vi måste lösa de stora utmaningarna. Det är viktigt att vi diskuterar de här frågorna, det går inte att stoppa huvudet i sanden och låtsas som om problemen inte finns.

Alla tekniska aspekter av en gudstjänst skulle kunna skötas av artificiell intelligens: musik, ljus, ljud, värme, luftfuktighet, akustik.

– Och ju mer data den får desto mer går det att automatisera en gudstjänst, säger Fredrik Löfgren.

Deltagarna skulle kunna ha digitala plattor som vägleder i Gudstjänsten och texterna.

– Den skulle hela tiden visa var i psalmtexterna du är, kanske med en liten markör eller boll som hoppar med, som i karaoke. Då skulle jag gå i kyrkan!

Inför reformationsjubileet 2017 lanserades en ”välsignelserobot”, som också var samma modell som den som Fredrik Löfgren jobbat med och utvecklat på Linköpings universitet.

– Det är kontroversiellt såklart. En annan spaning är att det kan finnas robotar som kan ta emot bikt också, säger han.

Det skulle också kunna gälla själavårdande samtal. En studie som gjordes bland krigsveteraner i USA, visade att de som fick kognitiv beteendeterapi från en AI-avatar mådde signifikant bättre jämfört med gruppen som träffade en terapeut av kött och blod.

– Djupintervjuerna visade att de kände att de kunde öppna upp sig mer. En mänsklig terapeut kan tappa fokus på klienten. Hon eller han kanske sitter och tänker på vad denne ska äta till middag eller funderar på varför det inte går att prata med sin man eller fru. En människa kan inte vara objektiv på samma sätt som en robot kan.

– Det är intressant att tänka om det skulle kunna vara samma sak i själavårdande samtal för en präst?

Med sensorer som mäter alla aspekter i kyrkan kan både luftfuktighet och temperaturer mätas.

AI:n lär sig ju mer kyrkan används och kan då redan i förväg – och helt själv – ställa in och anpassa allt till antalet besökare, hur många ljus som kommer att tändas, om det är varmt eller kallt ute, och så vidare. Det kan också hålla nere energiförbrukningen. Skulle data från Sverige och resten av världen delas skulle den kunna göra AI:n ännu bättre.

Dammsugarrobotarna blir allt mer populära i hemmen. Kanske kan de vara ett inslag i skötseln av kyrkorna, och ta särskild hänsyn till känsliga material och föremål i rummet?

Robotar kan vara guider i kyrkorummet. I dag finns ibland förinspelade ljudguider. En robot skulle kunna förstå besökarnas frågor och ge relevanta svar.

– Det kan öka upplevelsen, säger Fredrik Löfgren.

På kyrkogården skulle sensorer och en AI kunna mäta alla möjliga aspekter av utemiljön.

Den skulle sedan kunna styra och reglera bevattning, och skicka ut olika robotar för beskäring av växter och buskage, gräsklippning och krattning och så vidare.

Robotar skulle också kunna sköta grävning av gravar. 

Det finns redan i dag restauranger som har robotservitörer som tar emot beställningen, kör ut den till köket och sedan serverar den färdiga maten till kunden.

– Det finns ställen där man kan beställa via telefonen, men det kan uppfattas som mer opersonligt. Och där kan roboten vara en lösning.

Detsamma gäller matlagningen – mest inom snabbmatsrestaurangerna.

Förarlösa transporter blir allt vanligare – inte minst på sjukhus och i större industrier.

Det finns också förarlösa bussar på universitetscampus och i företagsparker, ibland annat i Kista, Järfälla och Jönköping. Men det finns också självkörande vagnar som forslar hem beställda matkassar, i exempelvis amerikanska Boston och i Milton Keynes i Storbritannien.

Liktransporter skulle också kunna skötas av robotar, menar Fredrik Löfgren.

– Det kanske inte är så kul att skjutsa en människa som är död. Det skulle kunna tas om hand på ett mer kliniskt sätt av en robot. 

Robotar kan sitta i receptionen i exempelvis ett församlingshem eller ett kansli och sköta besökarkontakten.

– Det kan vara ett alternativ för företag med kanske tio besök om dagen, och där det blir för dyrt att ha en anställd.

De kan svara på frågor, och om det är en fysisk och mobil robot så kan den visa besökaren rätt till toaletter, mötesrum och boka möten.

Redan i dag finns det många lösningar när det gäller styrning och reglering av kyrkorna. Men de kan bli ännu i smartare i framtiden.

Att öppna kyrkan med hjälp av exempelvis bank-id skulle kunna öka tillgängligheten, ungefär på samma sätt som vissa bibliotek har det i dag. När besökaren kommer in i kyrkan kan de mötas av en skärm, eller en robot med en skärm och en avatar som du kan tala med.

När det gäller säkerheten så är det en svår integritetsfråga. Med AI och kameror skulle det gå att upptäcka om brott eller skadegörelse pågår i kyrkan. Först då skulle kamerorna spelas in, och då avidentifiera alla utom förövaren eller förövarna –

som AI:n skulle kunna identifiera.

Det kan vara långt mellan församlingsbon och prästen eller diakonen.

Redan i dag finns det robotar som kan fjärrstyras med virtual reality-utrustning (VR) exempelvis roboten Giraff som tagits fram av organisationen Robotdalen.

Blir en sådan robottyp vanligare i hemmen skulle den kunna hjälpa till med sysslor och vara ett kommunikationsverktyg på avstånd. Vårdpersonal, hemtjänsten, i undervisning – och kanske också kyrkan, är tänkbara avsändare.

– Då skulle du kunna ”teleporteras” till den behövande, med VR-utrustning och motion capture (som fångar och speglar rörelser) kan du interagera på olika sätt, säger Fredrik Löfgren.

– Det blir en dubbel besparing – både i restid och för miljön.