Mer hot och hat får dem att önska större ekonomiskt stöd från staten

Hotbilden mot judiska institutioner är allvarlig. Det handlar bland annat om fysiskt våld, försök till mordbränder och byggnader som utsätts för skadegörelse. Detta tvingar församlingarna att lägga en stor del av intäkterna på säkerheten. 

I Stockholm lägger judiska församlingen drygt 25 procent av sina medlemsintäkter på säkerhet, rapporterar P3 Nyheter. 

- Många av våra medlemmar skulle inte komma om vi inte hade satsat så mycket på vår fysiska säkerhet, säger Lena Posner Körösi som är ordförande i Judiska centralrådet, till radion. 

Bidragen täcker inte upp för utgifterna

Kostnaderna för att upprätthålla säkerheten täcks inte av de bidrag som finns att söka.

- Jag tycker att det är helt oacceptabelt att en grupp av svenska medborgare ska behöva skydda sig själva och bekosta sitt eget skydd därför att vi i detta demokratiska samhälle inte kan känna oss trygga. 

I januari sjösatte regeringen en satsning mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. En arbetsgrupp med statssekreterare från flera olika departement kommer att samverka och föra dialog om förebyggande åtgärder och insatser mot antisemitism och som stärker förutsättningarna för judiskt liv i Sverige.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) säger i P3 Nyheter att synpunkterna gällande finansiering ses över och situationen tas på största allvar.

Viktigt symbolvärde 

En politisk insats för att stötta församlingarna i arbete mot hatet och hoten är av stor vikt av flera anledningar, säger Lena Posner Körösi.

- Det känns naturligtvis viktigt att vi själva inte ska behöva bekosta den här säkerheten men det har också ett otroligt viktigt symbolvärde för våra medlemmar. Att man verkligen ser och tar detta på allvar.