Bland de fristående motioner som har skickats in till riksdagen under hösten finns en om kyrkoantikvarisk ersättning (KAE).
Motionen yrkar på att riksdagen ska se över förutsättningarna för en höjning av KAE och att KAE fortsättningsvis ska följa prisbasbeloppet. Motionärer är socialdemokraterna Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi, tidigare socialförsäkringsminister.
Bidraget har varit på samma nivå i tjugo år
Sverige har 3 700 kyrkor och många av dem är gamla och kräver kostsamt underhåll, står det i motionen. KAE ligger kvar på samma nivå som när bidraget inrättades 2002, trots att kostnader för byggnadsmaterial och arbete har höjts sedan dess. Det betyder att en stor del av underhållet av kyrkorna bekostas av Svenska kyrkan själv, något som motionärerna tycker skapar en situation som är “alarmerande och oroande”.
Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi argumenterar för att Sveriges kyrkor är vackra inslag i vår miljö, används flitigt som konsertlokaler och turistattraktioner och står öppet för alla som behöver en stilla plats att slå sig ner. Kyrkorna är viktiga för många fler än Svenska kyrkans medlemmar och bör därför också få det stöd som behövs för att underhålla dem, anser motionärerna.
Inte första gången frågan tas upp
Det är första gången Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi motionerar för ett höjt KAE, men liknande motioner har lämnats till riksdagen tidigare. Förra året motionerade Magnus Ek, Centerpartiet, om att den kyrkoantikvariska ersättningen borde höjas. Motionen avslogs.
När Kyrkans Tidning pratade med partierna inför senaste riksdagsvalet sade flera partier att man vill höja den kyrkoantikvariska ersättningen. Vänsterpartiet föreslog en höjning på 40 miljoner kronor, medan Sverigedemokraterna förespråkade en höjning med 250 miljoner kronor. Även Centerpartiet och Miljöpartiet såg positivt på en höjning.
Kulturutskottet tar upp motionen i januari
Jeanette Gustafsdotter, dåvarande kulturminister, lovade dock inga höjningar från Socialdemokraterna inför valet.
– Det handlar inte bara om hur mycket resurser som avsätts utan också om hur de används. Svenska kyrkan har sedan tidigare infört en ny fördelningsmodell för den kyrkoantikvariska ersättningen, för att se till att det blir en bättre fördelning av medlen. Hur den fungerar och vilka resultat det ger kommer vi att ta med oss inför nästa översyn år 2024, sade hon då.
Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabis motion kommer att behandlas av kulturutskottet i slutet av januari 2023.
Nationellt kyrkohistoriskt museum föreslås
Kyrkokansliets rättsavdelning har gått igenom de 2 235 fristående motioner som riksdagens ledamöter har lämnat in under den allmänna motionstiden 2022 och ringat in sex stycken som speciellt relevanta för Svenska kyrkan.
Utöver motionen om att höja KAE finns tre motioner från Sverigedemokraternas ledamöter, bland annat med förslag om att regeringen bör verka för en nationell handlingsplan och organisation för skydd av kulturarvet vid händelse av kris eller konflikt och att regeringen bör utreda möjligheten att upprätta ett nationellt kyrkohistoriskt museum i samarbete med Svenska kyrkan. Sverigedemokraterna föreslår också att utföra en nationell översyn av kyrkor med risk för att tas ur bruk och att ta fram en nationell handlingsplan för skydd av kyrkor som tas ur bruk.
Kyrkliga begravningsbyråer också på riksdagens bord
Två av motionerna berör begravningsfrågor. Ett förslag från en liberal ledamot är att utreda om begravningsavgiften ska göras till en del av det offentligt beslutade skatteuttaget. Från en kristdemokrat finns ett förslag om att regeringen ska tillsätta en utredning om Svenska kyrkan bör bedriva egna begravningsbyråer samtidigt som de erhåller positionen som huvudman för begravningsverksamheten.
Rättsavdelningen konstaterar att ingen av årets motioner handlar om lagen om Svenska kyrkan, vilket kan bero på att de som motionerat om lagen om Svenska kyrkan tidigare har i år lämnat färre motioner eller helt lämnat riksdagen.
