Munken: "Det medfödda är misstro och därför måste vi aktivt välja nåd"

Christopher Jamison är den benediktinska munken som blev känd för allmänheten genom BBC:s serie Klostret och tystnaden, där han vägledde fem britter under deras tillfälliga vistelse i klostret. Nu har han släppt boken Nådens språk som uppmuntrar folk att våga använda nåd mer än hat i kommunikation med andra.

– Det offentliga språket har blivit mer förolämpande, aggressivt och polariserande. Genom språket kan vi däremot nå nåd.

På besök i Stockholm

Kyrkans Tidning möter Christopher Jamison när han besöker Sankta Eugenia katolska kyrka i Stockholm. Med underfundig blick och okonstlat skratt för han med oss in i ett avlägset rum hos jesuiterna där vi kan tala ostört.

Christopher Jamison talar ofta inför människor och en person sa nyligen något som är ett tydligt tecken på nåd enligt honom:

– I nyhetsinslaget med kvinnan som varit kidnappad av Hamas och som blev frisläppt vände hon sig om till sina kidnappare. Hon sa “shalom”. Hon önskade frid.

"En komplex tillvaro kräver komplexa svar"

Det finns två sätt att uttrycka nåd i språket, det ena som refererar till Gud och det andra som helt enkelt ger uttryck för respekt, menar Christopher Jamison. Sättet vi läser, skriver, talar och lyssnar på är kanaler i vilka vi kan uttrycka nåd, kärlek och barmhärtighet mot andra.

I boken skriver han att nådens språk är döende och har gradvis förbytts mot ett mer aggressivt sätt att tala med andra på. Han säger att vi lever i en tid med ökad komplexitet och flera oroligheter där politiker som Donald Trump fått genomslag, just genom att förolämpa andra och ge enkla svar på svåra frågor.

– En komplex tillvaro kräver komplexa svar, men det gillar inte många att höra. Då attackerar de med “jag ska berätta för dig – du ska inte berätta för mig”.

Hur ska vi kunna använda nådens språk om vi möts med hat?

–  Vi måste öva oss i det för vi kan inte göra det spontant. Det medfödda är att känna misstro och då måste vi aktivt välja när vi ska välja nåd.

Nåd är grundläggande i den kristna teologin och något som starkt genomsyrar Christopher Jamisons liv. Han är van vid att reflektera över det teologiskt men att skriva om vad nådens språk innebär i vår samtid tog honom tio år.

Han får något eftertänksamt i blicken när han säger att han hade en smal förståelse för hur han skulle förklara nåd för läsare.

– När det skrivs barnböcker om exempelvis grunderna i fysik krävs oftast experter, för de kan förklara fundamentet i fråga.

Christopher Jamison har varit munk i 50 år och i dag är han abbey president, det vill säga den högsta ledaren för den engelska benediktinska kongregationen. Färre söker sig till klosterlivet i Europa nuförtiden och det finns allmänt ointresse för religion säger han.

Hur ser du på klostrens framtid, är de på väg att försvinna?

– Jag tror motsatsen. Det finns en allmän längtan att gå bortom sig själva. För många blir det genom giftermål men det finns en märklig grupp excentriker som gör det genom att fokusera på det inre livet, i celibat och i gemenskap med andra.

I BBC:s serie Klostret och tystnaden från 2005 är Christopher Jamison deltagarnas lärare och stöttepelare i deras omvälvande månad i kloster. Undertecknad såg serien vid elva års ålder och då föddes en nyfikenhet för människors längtan att leva i enkelhet och avskildhet samt en djup förundran över vad som ger munkar eller nunnor drivkraften att stanna kvar, oftast livet ut.

Har du någonsin funderat över att lämna klosterlivet?

– Det är samma sak som att fråga en man, har du någonsin övervägt att lämna din fru?

Samtidigt säger han att det var en stor omställning att som 21-årig student vid Oxford lämna familj och vardag. Det var stolthet som fick honom att vilja fortsätta och han tänkte att ingen människa med självrespekt ger upp efter ett par månader.

– Det är som att bestiga ett berg. När du når den vackra toppen förstår du varför du valde att kämpa hela vägen.