I en promemoria från kyrkokansliet föreslås att Svenska kyrkans nationella nivå ska ges mandat att tillhandahålla administrativa tjänster, som lönehantering, direkt till församlingar och pastorat, och att det mandatet ska ges stöd i kyrkoordningen genom att lägga en paragraf läggs till med lydelsen:
”Kyrkostyrelsen får på uppdrag av en församling, ett pastorat, en kyrklig samfällighet för särskilda uppgifter, eller ett stift, tillhandahålla administrativa tjänster till en sådan enhet.”
Sedan maj 2021 finns det nationella lönecentret i Uddevalla. Ett arbete för att öka samverkan inom fler administrativa områden, som ekonomihantering, it, diarieföring och elektronisk arkivering, pågår. Syftet är att avlasta församlingarna och på det sättet spara pengar.
Frågan om framför allt lönehanteringen har varit omdebatterad. Modellen att alla församlingar ska vara med och betala för servicen som först föreslogs har kritiserats för att göra det tvingande att ansluta sig. Den färdplan som kyrkomötet sedan antog innebär att de församlingar och pastorat som använder lönecentret i dag betalar själva för det, men senast 2030 eller vid 80 procents anslutning ska alla vara med och betala.
Drygt 30 instanser har skickat in remissvar och en stark majoritet väljer att tillstyrka promemorians förslag om ett tillägg till kyrkoordningen.
Remissinstanser till promemorian är stiftsstyrelserna, utvalda församlingar och pastorat, ansvarsnämnden för biskopar, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, arvodesnämnden, valprövningsnämnden och överklagandenämnden. Av 70 tillfrågade har drygt 30 återkommit med ett svar.
I flera remissvar lyfts att det är positivt att paragrafen är formulerad på ett sådant sätt att församlingars frivillighet till att ansluta sig till nationella tjänster blir tydligt.
Många poängterar att även om man tillstyrker förslaget, har man synpunkter på till exempel hur de nationella tjänsterna ska fungera på ett effektivt sätt.
“Att genom gemensam finansiering tvinga in församlingar och pastorat i enhetliga lösningar är inte synonymt med kostnadsbesparingar, effektiviseringar och kvalitetsökningar. Kyrkostyrelsen bör därför ställa sig bakom och säkerställa det arbete som inletts med att ge pastorat och församlingar riktigt inflytande tidigt i utvecklingsprocesserna för att säkerställa verksamhetsnytta.” skriver Uppsala pastorat.
Ett pastorat och en församling avstyrker i sina remissvar förslaget. De menar att kyrkostyrelsen flyttar makt från det lokala till det nationella planet och att det finns risk att sådana nationella tjänster inte tar hänsyn till de många olika behov som finns lokalt.
Frågan om framför allt lönehanteringen har varit omdebatterad. Modellen att alla församlingar ska vara med och betala för servicen har kritiserats för att göra det tvingande att ansluta sig. Den färdplan som nu ligger på bordet innebär att de som använder lönecentret i dag betalar för det, men senast 2030 eller vid 80 procents anslutning ska alla vara med och betala.
