Regeringens utredare presenterade i januari förslag om strängare villkor för religiösa friskolor, exempelvis skärpt ägarprövning. Men det mest omtvistade gäller etableringsstoppet. Endast de redan verksamma får fortsätta bedriva undervisning.
Efter halvårsskiftet 2023 föreslås inga nya konfessionella friskolor få starta.
Jakob Schwarz, förbundsordförande i Svenska Kyrkans Unga, är negativ till utredningens förslag.
– I vårt remissvar framför vi situationen för unga troende i Sverige i dag. Så sent som i början av det här året kom en undersökning från Sveriges kristna råd, SKR, som visade på unga kristnas utsatthet, att kränkningar och stigmatisering inte är ovanliga i svenska skolan. Om man inte respekteras för sin tro måste det finnas skolor som kan fortsätta finnas där och som fyller ett behov av en säker och trygg skolmiljö.
Jakob Schwarz lyfter också fram det faktum att barnkonventionen upphöjdes till lag den 1 januari i år.
– Där slås barns rätt till religionsfrihet fast.
Hur ställer du dig till de övertramp som uppdagats i vissa skolor och förskolor med konfessionell inriktning?
– Naturligtvis är det inte bra, men man kan sätta villkor så att sådant undviks. Exempelvis ökad tillsyn eller kraven på demokratiska värderingar kan motverka det, vilket den statliga utredningen också föreslår.
Ärkebiskop Antje Jackélen och avdelningschef Gunilla Hallonsten skriver på kyrkostyrelsen vägnar i sitt remissvar att Svenska kyrkan avstyrker förslaget om etableringsstopp men tillstyrker förslagen som förtydligar begreppen konfessionella inslag, utbildning och undervisning. Grönt ljus får även förslagen om demokrativillkor och skärpta krav på frivilligheten i de delar av utbildningen som innehåller konfessionella inslag.
Svenska kyrkan anser att bland annat religionsfriheten, främjande av andlig utveckling och existentiell hälsa samt barnkonventionen är skäl till att säga nej till förslaget om etableringsstopp.
