Generalförsamlingen är ekumeniska samtal, förhandlingar och möten under platanernas lövkronor på konferensområdet i Karlsruhe. Men kanske är själva kärnan ändå andakterna och bönestunderna då kristna från 350 kyrkor och 120 länder kommer samman.
När flera tusen människor reser sig upp samtidigt och med kraft sjunger Abide with me är det nog få som är oberörda.
Sveriges ärkebiskop på plats
Ärkebiskop Antje Jackelén är en av många biskopar och kyrkliga ledare som var på plats i den tyska staden, och hon är tacksam över de gångna dagarnas gemenskap.
– Det är rätt unikt att en organisation kan samla människor från hela världen på detta sätt till ett gemensamt lärande, firande, utbyte av erfarenheter och brottning med världens största frågor, säger hon till Kyrkans Tidning.
Under generalförsamlingen samtalas det om en mängd frågor och olika kommittéer har i uppdrag att kombinera synpunkter och inlägg med tidigare framtaget material till dokument och riktlinjer som sedan antas av generalförsamlingen. Ett av ämnena som står i centrum i Karlsruhe är klimatfrågan. Det märks på flera sätt, bland annat i sånger och böner. Antje Jackelénledde också ett så kallat ekumeniskt samtal om klimatet.
– Det är många som kommer från delar av världen där följder av klimatförändringar inte är teori utan upplevd verklighet, säger hon.
Glad över de ungas närvaro
Under fredagen höll unga en protestsamling för klimatet, som en del av Fridays for Future. Ärkebiskopen är glad över att de unga tar plats på detta och andra sätt, och utmanar de patriarkala mönster som hon fortfarande ser i Kyrkornas världsråd.
– Det finns exempel på att det är manlig dominans, män brer ut sig. Det kan till exempel förekomma dokument där enbart manliga teologer citeras, men inte en enda kvinnlig.
Hur kan man föra fram att man vill se en förändring här?
– Det gäller att ta vara på det utrymme som finns, och ta vara på de möjligheterna och att interagera och att påverka på de sätt som är möjligt.
På grund av pandemin blev generalförsamlingen i Karlsruhe uppskjuten två år. Detta, och andra hinder under pandemin, har försvårat det ekumeniska arbetet. Men ärkebiskop Antje Jackelén tycker inte att det ekumeniska arbetet förlorat fart.
– Jag kan inte se att det skulle finnas en trötthet. Kyrkornas världsråd har kyrkor som knackar på dörren för att bli medlemmar, det är ett tecken om något att fler vill vara med.
Kriget i Ukraina en av de svåra frågorna
En svår fråga för Kyrkornas världsråd att hantera har varit kriget i Ukraina, där den rysk-ortodoxa kyrkan stöttat det ryska anfallskriget. Det har höjts röster för att den kyrkan borde uteslutas, men Antje Jackelén menar att det inte är rätt väg att gå. En delegation från den rysk-ortodoxa kyrkan fanns också på plats i Karlsruhe.
– Ledningen för Kyrkornas världsråd har varit tydlig med att en uteslutning i princip är omöjlig och att det är bättre att föra samtal. Det tycker jag är en rimlig hållning. Sedan får omständigheterna avgöra när rimlighetens gräns är nådd, och andra åtgärder blir aktuella, säger hon.
En annan het fråga under generalförsamlingen var det förslag till resolution som den sydafrikanska anglikanska kyrkan fört fram, där man ville se att Israels politik mot palestinier benämns som apartheid.
– Vi har sagt att det är viktigt att den kommittén som har ansvar för offentliga uttalanden får diskutera den. Vi har inte ställt oss bakom något innehåll, utan avvaktar vad kommittén kommer fram till.
Anders Wejryd om konflikten mellan evangelikala och ekumener
På plats i Karlsruhe fanns också den tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd, som är en erfaren ekumen. Han var fram till denna generalförsamling varit Europapresident i Kyrkornas världsråd.
– Vi som drogs med av generalförsamlingen i Uppsala 1968 är på väg ut. Det är roligt att se att här finns unga duktiga människor som är väl förberedda att ta över, säger han.
Om han jämför med tidigare generalförsamlingar så tycker han att denna varit ganska harmonisk. Trots kriget i Ukraina så är spänningarna mellan olika ortodoxa kyrkor inte lika stark som den ibland varit. Han gläds också åt att flera kyrkor med mer karismatisk och evangelikal prägel blivit medlemmar i Kyrkornas världsråd.
– Konflikten mellan evangelikala och ekumener har lugnat ner sig eftersom de evangelikala blivit minst lika samhällsengagerade som Kyrkornas världsråd, och Kyrkornas världsråd har fått en mer uttryckt insikt om att gudstjänstfirande, andlighet, lärande och undervisning är viktigt, säger han.
Framsteg gällande synen på kön och sexualitet
Ett område som dock kan vara konfliktfyllt är synen på kön och sexualitet. Anders Wejryd tillhör dem som länge arbetat för att frågorna överhuvudtaget ska kunna diskuteras inom Kyrkornas världsråd. Till denna generalförsamling har han varit med om att ta fram en bok om kön och sexualitet, och det hölls också samtal, något som han ser som stora framsteg.
– Det går att lyfta diskussionen till en bättre nivå. Varje kyrka kombinerar skrift, tradition, förnuft och erfarenhet när man argumenterar teologiskt, men man ger olika delar olika tyngd. Vi har visat att om man resonerar på ett sätt så kan man till exempel komma fram till att det är ok att viga människor med samma kön, säger han.
