Den norske kirkes trosopplæring sträcker sig drygt 20 år tillbaka i tiden, till år 2000 då en statlig utredning togs fram om kristendomsundervisningen och kyrkan fick pengar för att utföra uppdraget. Sedan dess har mycket hänt, bland annat har kyrkan skiljts från staten.
Det har varit en lång process. I början av 2000-talet genomfördes en utredning av relationen och så småningom fick kyrkan rätt att utse sina egna biskopar och ta över arbetsgivaransvaret för prästerna och biskoparna från staten. År 2019 antog kyrkomötet en kyrkoordning och två år senare ersattes den tidigare kyrkolagen av en trossamfundslag.
Parallellt med skilsmässoprocessen har undervisningssatsningen pågått. År 2009 tog det norska kyrkomötet fram en plan för kyrkans "trosopplæring". Alla församlingar har sedan dess jobbat med olika utbildningssatsningar och aktiviteter, särskilt riktade till barn och unga. Det kan vara sådant som babysång, körer, söndagsskolor, scouter, övernattningar, konfirmationsundervisning och utdelning av en kyrkbok till alla fyraåringar.
År 2020 bestämdes att en utvärdering av arbetet skulle göras. Nämnden som haft utvärderingsuppdraget har studerat dokument och ramverk samt genomfört samtal och enkätundersökningar för att se vilken effekt satsningarna haft hittills.
– Vi anser att satsningen har varit mycket lyckad, sa utredningsledare Gunhild Tomter Alstad i samband med att hon presenterade rapporten för kirkerådet, Norges motsvarighet till kyrkostyrelsen, vid ett digitalt möte.
– Framför allt vill vi betona att det under ett antal år skett en systematisk uppbyggnad av en enorm kompetens inom hela kyrkan, som det är viktigt att ta väl hand om.
I sina rekommendationer framåt föreslår kommittén att satsningen ska fortsätta men att den framåt bör omfattas av ett större pedagogiskt helhetstänk och tydligare integreras i kyrkans uppdrag som diakoni, gudstjänstliv, förkunnelse, globalt engagemang och kultur.
– Nu är vi med självständiga och det betyder att vi också bör förankra undervisningsfältet i ett självständigt, reviderat och enhetligt teologiskt och pedagogiskt tänkande.
Kommittén vill också att målgruppen framöver utvidgas till att omfatta ”alla döpta och intresserade – i alla åldrar” och föreslår att satsningen byter namn till ”Kyrklig undervisning och lärande” för att bättre spegla innehållet.
– Vi föreslår att det utarbetas en samlad övergripande plan för församlingens undervisning och lärande och att ramplaner tas fram för olika målgrupper: barn 0–14 år, konfirmationstiden, ungdomar 15–19 år och vuxna, berättade utredningsledare Gunhild Tomter Alstad vid rapportens presentation.
Efter presentationen räcktes rapporten över till kirkerådet. Men det är kyrkomötet som ska fatta beslut om de föreslagna ändringarna och det ska ske först 2023.
