Sedan tidigare har kyrkohandboken funnits översatt till ett antal minoritetsspråk, finska, meänkieli, nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska och fyra dialekter av romska. Nu har tiden alltså kommit för fyra världsspråk att få sina versioner av kyrkohandboken. Och nästa år börjar arbetet på en teckenspråkig version.
Jonas Persson, till vardags sjukhuspräst i Malmö, är redaktör för nyöversättningarna till tyska, franska, engelska och spanska.
Jonas Persson, varför översätter man kyrkohandboken?
– För att den behövs. Vi firar gudstjänster på de större världsspråken med ojämna mellanrum i olika delar av landet. Framför allt vigslar och dop. Anledningen till att vi översätter kyrkohandboken på det här sättet, alltså officiellt på kyrkokansliet, är för att det inte ska vara några hittepå-översättningar. Det här är officiella översättningar som kyrkomötet har godkänt. Jag är kontrollfunktionen.
Många har varit inblandade. Först har en extern byrå med kunskap inom ”kyrkospråket” gjort en grovöversättning. Därefter har präster med respektive språk som modersmål kontrolläst – sedan går texterna fram och tillbaka ytterligare en gång innan Jonas Persson blir inblandad.
– Jag har varit med och gjort urvalet och sedan när det kom tillbaka andra gången från översättarbyrån så har jag jobbat hop med en översättare för varje språk, som då inte är samma som hade läst dem tidigare. Då har vi gått igenom i princip mening för mening.
De allmänkyrkliga texterna, trosbekännelsen, herrens bön och välsignelsen, översätts inte.
– Det blir ju väldigt konstigt om man kommer till en gudstjänst i Sverige på engelska och så känner man inte igen översättningen av herrens bön för att vi har översatt själva. Då blir det tokigt, så då har vi tagit etablerade översättningar.
Arbetet har pågått i ungefär ett och ett halvt år och ska presenteras på Svenska kyrkans webb lagom till nyår. För en tryckt version måste man vänta till i mars, tror Jonas Persson. Det blir en volym som innehåller alla de fyra språken som till att börja med ska tryckas upp i 1 200 exemplar. Det enda som återstår är några upphovsrättsliga frågor.
– Vid varje översättning så tillför översättningen någonting till det svenska gudstjänstlivet. Det är väldigt intressant. Det är som att man lägger en ny nyans eller en ny färg till den palett som är Svenska kyrkans gudstjänster. Det är oerhört väsentligt, avslutar Jonas Persson.