Nu öppnar Notre-Dame efter branden

Den 7 och 8 december är helgen då Notre-Dame de Paris ska återinvigas. Både religiösa och sekulära ledare kommer att vara med. Under ledning av Paris ärkebiskop Laurent Ulrich innehåller ceremonin tal, invigning av altaret, dans och musik, med uppträdanden av artister som Paul McCartney och Bono. Evenemanget har extern sponsring och artisterna uppträder gratis. På söndag kommer mässa att firas.

Ett löfte

Under drygt fem och ett halvt år har katedralen restaurerats i rekordfart. När det fortfarande rykte ur bråten lovade president Macron att katedralen skulle stå klar redan efter fem år, ännu vackrare än tidigare. Förra helgen besökte en stolt Macron Notre-Dame och tackade de 2 000 hantverkarna som arbetat med bygget.

– Ni har gjort denna utmaning till verklighet. 

Branden våren 2019 tros ha orsakats av en olyckshändelse. Den förstörde både spiran och stora delar av taket. Även delar av katedralens inre, som vissa stenvalv, skadades. Trots detta räddades huvudstrukturen, rosettfönstren, statyn av Jungfru Maria samt viktiga reliker som törnekronan.

Folkets reaktion

Händelsen följdes noggrant av både fransk och internationell media. Många Parisbor samlades vid floden Seine för att bevittna förödelsen, medan andra uttryckte sin sorg och oro på sociala medier. På nyheterna sågs människor sjunga för Notre-Dame längs Seines stränder, många på knä.

Notre-Dame de Paris är inte bara en världsberömd byggnad utan också en symbol för stadens och landets kulturella och religiösa identitet. En känsla av gemenskap och solidaritet väcktes och människor världen över började donera pengar. Enligt tidningen Le Figaro uppgår donationerna hittills till 840 miljoner euro, motsvararande cirka 10 miljarder kronor.

Restaureringen påbörjades snabbt och omkring 250 företag och många, många hantverkare har varit delaktiga. 

Att resa oss efter svårigheter

Gamla fotografier har varit avgörande för att återskapa katedralens skadade delar på ett autentiskt sätt. Bland annat har fönster gjorts rena, kapell målats om, ett nytt altare och nya stolar har installerats och klockorna har rengjorts.

En ny gyllene tupp har placerats på tornspiran, vars skulptur innehåller heliga reliker, inklusive fragment av Kristi törnekrona. Denna symbol för hopp och Kristi uppståndelse påminner oss om vår förmåga att resa oss efter svårigheter.

Svensk organist upplevde orgeln

Notre-Dames huvudorgel undkom lågorna men skadades av rök och damm, medan körorgeln drabbades hårdare.

Johannes Skoog, blivande hovorganist i Sverige, har ett starkt band till Notre-Dame. Genom sin utbildning vid Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris under åren 2015– 2017, spelade han flera gånger i katedralen. Under sin masterexamenskonsert fick han också spela på den stora orgeln.

– Inför den konserten satt jag flera nätter och spelade från klockan nio på kvällen till halv sju på morgonen utan att känna tillstymmelse till trötthet. Få instrument kan ge så mycket energi och adrenalin som den orgeln, berättar Johannes Skoog.

Rummet inspirerar musik

Olivier Latry, titulärorganist, det vill säga försteorganist, i Notre-Dame, har rapporterat att orgelns akustik förändrats efter restaureringen, med mer framträdande diskantklanger. Det oroar Johannes Skoog.

– Precis som många andra organister, håller jag Notre-Dames orgel som en klangreferens, säger han.

Förändringarna tros bero på skador på katedralens bärande struktur, som valven, samt de efterföljande renoveringarna. Dessa förändringar kan påverka akustiken, särskilt ljudreflektionerna och orgelns klang, enligt flera källor. Frankrikes främsta orgelbyggare har rengjort och kontrollerat orgelns 8 000 pipor och mekaniska delar.

Johannes ser fram emot att katedralen ska öppnas och kommer att följa ceremonin via Youtube, samt ”överösa franska orgelkollegor med frågor om hur orgeln klingade i verkligheten”.

– Notre-Dame har en rik tradition av organister som är mästerimprovisatörer. Något med rummet verkar inspirera till att skapa musik i stunden, säger Johannes Skoog.

Kyrkan ska vara öppen för alla

Enligt den kristna radiokanalen RCF Radio har restaureringen kantats av flera kontroverser. Bland annat föreslog president Macron att de historiska Viollet-le-Duc-fönstrena skulle ersättas med samtida fönster, något som mötte stark kritik. Efter intensiva debatter röstade den franska kulturarvskommissionen mot förslaget, med hänvisning till att de ursprungliga fönstren klarat sig väl.

Ett förslag om inträdesavgifter för turister, för att underhålla det religiösa kulturarvet, möttes även det av motstånd. Ärkebiskop Éric de Moulins-Beaufort motsatte sig förslaget och menade att det strider mot kyrkans lag. Kyrkan ska vara öppen för alla, särskilt de fattiga, rapporterar Le Figaro.

För att förebygga framtida bränder har avancerade brandskydds- och förångningssystem installerats. Restaureringsledaren Philippe Jost har förklarat att lösningarna är tekniskt innovativa och unika för en katedral i Frankrike.

Arbetet med Notre-Dame beräknas helt klart 2028, då även nya grönytor och klimatvänliga lösningar för närområdet ska vara färdiga.

Enligt den katolska plattformen Aleteia har påven Franciskus uttryckt sin glädje inför återöppningen av Notre-Dame och sett det som ett tecken på hopp och förnyelse för den katolska kyrkan i Frankrike.

Soifie Melin