När ett sexuellt övergrepp sker i en kyrklig miljö kan det kännas som ett dubbelt svek för den som blir utsatt. Det säger Marit Norén, präst och metodutvecklare med specialisering på genus, som arbetar på kyrkokansliet.
– Det kan bli som ett ytterligare övergrepp – särskilt om förövaren använder sig av sitt andliga övertag och argumenterar för det med religiösa skäl. Och om någonting har hänt och kyrkan inte tror på den utsatta blir det ett enormt svek. Det behöver vi vara vaksamma på.
Marit Norén ansvarar för arbetet med uppdateringen av Svenska kyrkan vägledning när det gäller sexuella övergrepp. Mycket har hänt i samhället och omvärlden sedan den senaste versionen av vägledningen kom 2011.
– Vi lärde oss mycket efter metoo och vardeljus som vi har analyserat. Det har kommit ny lagstiftning i samtyckeslagen, begrepp och rubriceringar har förändrats. Sedan 2011 används också internet mycket mer, nu finns telefonen i varje människas hand, säger Marit Norén.
Vägledning kommer uppdateras med mångfaldsperspektiv
En lärdom efter metoo är att nyanställda eller personer under utbildning är en utsatt grupp.
– Efter vardeljus har vi insett att kvinnor i kyrkan är utsatta, säger Marit Norén, men hon påpekar också att när det gäller jämställdhetsaspekten är det viktigt att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.
– Det är oftare män som är förövare och kvinnor som blir utsatta. Men det är inte hela bilden. Pojkar och män måste bli trodda när de drabbas. Vi vet också att hbtq-personer är utsatta i högre grad.
Vägledningen kommer bland annat att uppdateras med ytterligare mångfaldsperspektiv, då hbtq-personer kan vara dubbelt utsatta, liksom personer med funktionsnedsättning.
Viktigt att vara vaksam på ord
Det är inte ovanligt att man inte tror att sexuella övergrepp sker inom en organisation som Svenska kyrkan, menar Marit Norén:
– Det är väldigt tydligt i metoo-berättelserna att en del har svårt att bli trodda eftersom den som tar emot berättelsen tänker ”vi är väl en annan typ av organisation, här är vi väl schysta”. Det kan vara så att personen som blir anklagad är någon som folk gillar och som är jätteduktig på sitt jobb. Ofta känner man ju också de inblandade.
Det är viktigt att vara vaksam på vilka ord som används under en process.
– Det kan vara ord som förlåtelse och försoning. Det är inte ovanligt att förvänta sig av den som är utsatt att denne försonas med sin förövare. Det ska vi inte förvänta oss. Inte heller att kyrkan ska släta över med falsk försoning, säger Marit Norén.
Kramkultur behöver undersökas
Gunilla Carstensen, universitetslektor i pedagogik och docent vid Uppsala universitet, håller med.
– Den kletiga kramkulturen är ett dilemma för den typen av organisation som bygger på förlåtelse och försoning, säger hon.
I samband med metoo och Svenska kyrkans upprop vardeljus tittade Gunilla Carstensen på de olika vittnesbörden om övergrepp och sexuella trakasserier, på uppdrag av Svenska kyrkan. Det resulterade 2020 i rapporten Vardeljus-uppropet.
– Detta med kramkulturen skulle behöva fördjupas och undersökas, säger hon.
Ovanligt med falska anklagelser
Marit Norén håller med om att många kan känna igen sig i kramkulturen.
– I vägledningen lyfter vi dessa risker och hur viktigt det är att utforma miljöer och verksamheter så att fysisk beröring alltid och i alla sammanhang måste utgå ifrån samtycke. Fysisk närhet och kramar kan vara positivt och stärkande, men får aldrig upplevas som ett tvång eller obehagligt.
Marit Norén betonar att det är väldigt sällan som berättelserna om utsatthet inte är sanna.
– Det är ovanligt med falska anklagelser, men vi måste ju alltid se till att det är rättssäkert. Vi ger oss inte in i polisutredningar. Om det har begåtts ett brott ska det polisanmälas. Om det är något som ligger under arbetsgivarens ansvar ska det utredas.
Vägledningen bearbetas just nu av en mindre redaktionsgrupp som består av jämställdhetsexperter. Som referenspersoner finns bland andra jurister, teologer och representanter från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao). I början av året ska vägledningen testas och utvärderas, för att vara klar till sommaren 2024.
