Ny analys: Vissa stift kan förlora 70 procent av skogsintäkterna på kort sikt

Som Kyrkans Tidning berättat tidigare önskade Stiftens egendomsförvaltningars förening (Stef) veta mer om vilka konsekvenserna blir av de förslag som presenterades i Svenska kyrkans skogsutredning. Nu har rapporten, som tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), blivit offentlig.

Baseras på en uppskattning

Analytikern Hampus Holmström har utgått från de förslag som finns i skogsutredningen, till exempel att en större andel skog skyddas från avverkning och att trakthyggesbruket. Den metod som förknippas med kalhyggen, minskar.

- Det är en skattning av hur en omställning kan genomföras, det finns även andra sätt, säger han till Kyrkans Tidning. 

Men om en omställning görs på det sätt som han antagit visar analysen, som baseras på detaljerade uppgifter om varje stifts skogsinnehav, att intäkterna från skogen över en hundraårsperiod skulle minska med omkring 20 procent årligen. Det motsvarar ungefär 100 miljoner kronor i dagens penningvärde. Enligt skogsutredningens beräkning, som också gjordes av personal på SLU, skulle de minskade nettointäkterna initialt vara omkring 90–150 miljoner kronor. Skogsutredaren Göran Enander betonade dock att det är svårt att uppskatta effekterna på intäkterna över tid. 

Luleå kan gå med plus

Enligt den nya analysen skulle en omläggning slå väldigt olika på stiften. Störst minskning över tid blir det i Växjö stift med 27 procent lägre årlig avkastning. Minst påverkan får förändringen i Luleå stift, där analysen visar att stiftet till och med kan vinna på den ekonomiskt. Det kan finnas flera orsaker till att Luleå kan gå plus med omkring en procent.

- Om skogen får bli äldre så blir träden större. Och att avverka större träd ger en större nettoavkastning än att avverka små, det kan vara en del av förklaringen, säger Hampus Holmström.

Större effekt på kort sikt

Men dessa siffror utgår från effekterna utslagna över en hundraårsperiod. Hampus Holmström har också beräknat påverkan de första tio åren efter en omställning, och då är intäktsbortfallen ofta dramatiska. Växjö stift skulle till exempel få en årlig minskning av skogsintäkterna på 72 procent det kommande decenniet. Dessa beräkningar utgår bland annat från att stiften väljer att skydda skog som egentligen är mogen att avverkas.

- Det är annars i slutavverkningen som man cashar in på skogen efter att ha låtit den växa i hundra år, säger han.

Det finns andra sätt att ställa om som är mer ekonomiskt gynnsamma, åtminstone i ett kort tidsperspektiv. Som att först slutavverka och sedan ”skydda” det kalhygge som blir kvar.

- Det har gjorts av skogsföretag, men det är en dum metod om man vill gynna kolinlagring och biologisk mångfald.

Avstår från att kommentera

Martin Bäck, som är stiftsjägmästare i Västerås stift, säger till Kyrkans Tidning att representanter för stiftens egendomsförvaltningar inte hunnit sätta sig in i analysen än.

- Men vi är nöjda med att denna analys har gjorts, där det går att bryta ner effekterna på varje stift och som utgår från våra egna beståndsregister, säger han.

Kyrkans Tidning har också varit i kontakt med Göran Enander som i dagsläget inte vill kommentera den nya analysen men kommer att göra det i ett senare skede.