Eva Brunne, tidigare biskop i Stockholms stift, fick i uppdrag av Malmö pastorats kyrkoråd att lägga fram ett förslag på omstrukturering av pastoratet. Utredningen var klar i november förra året och skickades till församlingsråden på remiss i januari.
Pastoratet har sex församlingsråd. Över 30 remissvar har inkommit till kyrkorådet och samtliga ställer sig frågande till förslaget.
I nuvarande församlingsindelning är pastoratets sex församlingarna ungefär jämnstora sett till medlemsantal och placerade så att de möts i centrala Malmö.
Eva Brunne föreslog istället en församlingsindelning där varje församling skulle ha likheter i demografi och inriktning och bli tilldelade en profilering.
Till exempel skulle den föreslagna församlingen Fosie-Rosengård ha fokus på social omsorg, där församlingen rör sig ute i de utsatta områdena. Församlingen S:t Petri, lokaliserad i centrum där många turister rör sig, skulle profilera sig på musik- och kulturevenemang.
I remissvaren är många kritiska till de föreslagna indelningarna. I svaren lyfts en oro över att nya församlingsgränser kan förvirra församlingsborna och att viktigt verksamhet som redan bedrivs försvinner med en för snäv profil.
Grunden i förslaget var att skapa en kyrka som följer med i stadens förändring. Att kunna vara flexibel och hålla sig levande trots att medlemsantalet sjunker och stadsbilden snabbt förändras. Hon föreslår att den indelning som presenteras här ska ses över om tio år, och justeras utifrån hur samhället ser ut då.
I remissvaren framkommer att både personal och förtroendevalda upplever tidpunkten som olämplig för förändring. Den senaste stora omstruktureringen gjordes när Malmö pastorat bildades 2014 och många upplever att det har tagit lång tid att komma till rätta efter det. Dessutom saknar man den utvärdering som utlovades då. Dessutom nämner flera att en utvärdering av omstruktureringen har utlovats, men ej genomförts.
Utöver församlingsråd har verksamhetsråd, arbetslag, ideella samt enskilda anställda och förtroendevalda skickat in remisser. En av dem är Göran Malmberg, vice ordförande i S:t Johannes församlingsråd.
– Min första reaktion var att det var ett mycket ogenomarbetat förslag. Det var ingen utredning, ingen analys och därmed blev det ett väldigt tunt resultat. Det andra var: Hur i hela världen kan man ha producerat ett sånt här viktigt dokument utan att fråga vare sig personal eller församlingsråd? Hur tänkte de? Det överstiger min förmåga att fatta det, säger han.
Att utredningen upplevs som dåligt underbyggt är en annan återkommande kritik i många av remissvaren. Fler perspektiv efterfrågas. Många efterfrågar också en ekonomisk analys, en miljökonsekvensanalys och en barnkonsekvensanalys.
Enligt uppgifter till Kyrkans Tidning har kyrkorådet beslutat att inte gå vidare med utredningen. Göran Malmberg hoppas att nästa steg blir att kyrkorådet för en dialog med hela pastoratet om vad det finns för problem och hur man ska lösa dem.
– Men kyrkorådet kommer ju ur det här med ett kraftigt minskat förtroende. Det är ändå kyrkorådet som har sett till att det inte blev en förankring bland personal och förtroendevalda.
Kyrkans Tidning har sökt kyrkoherden och representanter för kyrkorådet.
