Anders Rune kommer senast från en tjänst som stiftsadjunkt på Stockholms stift och tar över som programsamordnare efter Maria Södling.
– Jag ser fram emot att ha många trådar att hålla i och att ha många kontaktytor med olika delar av kyrkan och utanför kyrkan, säger han.
– Jag ser också fram emot den fas vi går in i nu när programmet ska levereras. Den etableringsfas som genomförts har varit oerhört gedigen och genomtänkt.
Programmet sjösattes 2017. Sedan dess har kartläggningar gjorts och tre linjer har utformats. Den första handlar om församlingens undervisning. Där har en digital resursbank med material om alltifrån förslag på lekar med ungdomar till metoder för bibelläsning tagits fram. Resursbanken testkörs nu tillsammans med stiften och utvalda församlingar.
– Fler och fler församlingar kommer att få tillgång till den och så ska den sättas i skarpt läge vid årsskiftet, säger Anders Rune.
Samtidigt går snart startskottet för de separata projekt som stiften fått söka pengar till, totalt handlar det om en dryg miljon kronor per stift och det har varit en stor bredd bland ansökningarna, säger Anders Rune.
Linje två innehåller ett utvecklingsarbete av svenskakyrkan.se. Till hösten ska det finnas nya texter på hemsidan som erbjuder både lättare och mer fördjupande läsning om Svenska kyrkan och kristen tro, exempelvis texter om Herrens bön, budorden och sakramenten. Det ska också finnas texter om livsfrågor, samt videofilmer där företrädare för Svenska kyrkan ger sin syn på ett visst ämne.
– Grundtexterna är tänkta att vara centrallinjen för kyrkan. Det är en utmaning att skriva fram det och många instanser har varit inblandade.
– Filmerna är tänkta att visa på mångfalden och den bredd som finns inom Svenska kyrkan.
Tredje linjen om delaktighet i det offentliga rummet är till stor del fortfarande i en planeringsfas. Hela programmet ska vara genomfört vid årsskiftet 2022/2023. Men Anders Rune poängterar att programmet också innehåller modeller för att förvalta och utveckla det som tas fram, särskilt viktigt anser han det med strukturer för utbyte av kunskap mellan enheterna.
– Om man gör ett fantastiskt arbete i exempelvis Solna församling i Stockholm måste också grannförsamlingen i Sundbyberg kunna lära sig av det.
En utgångpunkt för programmet är att ”undervisa när tillfälle ges” vilket är något Anders Rune hoppas kommer kunna utvecklas ordentligt.
– Tillfällen till undervisning saknas inte i församlingsverksamheten och vi gör det redan, men kan göra det ännu mer systematiskt.
Själv har Anders Rune nyligen varit föräldraledig och lyfter som exempel att han besökt både kommunens och Svenska kyrkans öppna förskola.
– Vi sjunger Krokodilen i bilen på båda, men när vi går på Svenska kyrkans öppna förskola ber vi också Gud som haver och tänder ett ljus, kanske sjunger vi en psalm. Därför gör vi (Svenska kyrkan) redan saker som är en del av att undervisa om kristen tro och en del i att ge möjlighet att ta del av psalmskatten och kulturskatten. Men vill vi göra mer? Vill vi exempelvis på öppna förskolan också öppna för samtal om dop?
