Uppdaterad
Kyrkostyrelsen tog beslut om den framtida inriktningen för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) den 10-11 maj. De förändringar som beslutades har diskuterats länge och i vissa fall också testats, enligt Rickard Jönsson, avdelningschef för SKUT.
Varför behövdes det nya mål och strategier?
- Om vi ska finnas tusen år till, så behöver vi hitta en hållbar modell för framtiden, hur ska vi göra för att det ska funka, hur ser det ut hemma och vad är skillnaden? Vi har fört diskussioner under lång tid med både församlingarna och kyrkostyrelsen om vart vi är på väg och hur framtidsmodellerna kommer att se ut. Diskussionen har varit obrutet positiv.
Handlar det här om besparingar?
- Nej, det är en förändring i strukturen för att skapa en hållbar framtid och den handlar inte om pengar även om det blir mindre besparingar på lokalnivån. När det gäller ekonomin kan man grovt säga att de lokala församlingarna står för ungefär 50 procent och Svenska kyrkan för 50 procent av kostnaderna, dyrast är personalkostnaderna. I dag är det 56 tjänster i hela världen, det kommer att minskas till 48,5 tjänster.
Vilka tjänster är det som försvinner?
- Det är ännu inte klart vilka tjänster det handlar om, en del i arbetet handlar om att se över vilka behov som finns. Det kan till exempel kan bli fler deltider eller säsongsbetonade anställningar på vissa platser. För att bättre kunna se helheten och se synergier när det gäller bland annat personal kommer det i vissa länder att bli en kyrkoherde för ett helt land och församlingsherdar på de andra orterna.
Vilka länder då?
- Det gäller USA, Spanien, Tyskland och Frankrike, som även kommer att omfatta Benelux. Även Australien kommer att ha en gemensam kyrkoherde men där ser organisationen lite annorlunda ut.
Vad händer i Australien?
- Där har vi inte kunnat få ut personal på grund av visumkraven och för att man måste vara lokalt anställd. Kyrkoråden i Australien har arbetet med detta och har skapat en ny juridisk figur för hela Australien för att kunna vara arbetsgivare. För att kunna vara kyrka i ett så stort land så behövs samordning, vilket man nu få med skapandet av Svenska kyrkan i Australien. Nu hoppas vi kunna tillsätta tjänsterna.
I beslutet står att vissa församlingar kommer att upphöra som församlingar och istället bli verksamhetsplatser, vad betyder det?
- Grundtanken är att inte påverka deras verksamhet i grunduppdraget. Det handlar om att ge dem möjlighet att fokusera på att utveckla sitt arbete istället för att lägga resurser på administration. På verksamhetsplatser finns det ingen prästtjänst, istället kommer de mobila prästerna och firar gudstjänst. Men det är inget som säger att en verksamhetsplats inte kan bli en församling igen, men nu är fokus på verksamheten.
Hur ser det ut med lokaler. I beslutet nämns att församlingar ska erbjudas att köpa de fastigheter som ägs av Svenska kyrkan?
- Vi ska utreda fastighetsbeståndet, ytterst handlar det om ifall man behöver den typen av fastighet man har idag eller om ser behovet annorlunda. Vissa församlingar äger sin egen fastighet. Andra församlingar har sin verksamhet i lokaler som ägs av trossamfundet Svenska kyrkan eller av SKUT:s stiftelse. De församlingarna kommer att erbjudas att köpa sina lokaler.
Vilka är de?
- Trossamfundet äger fastigheterna i Bryssel, Paris, Mallorca och Rom. Stiftelsen äger fastigheter i Alexandria och Melbourne samt personalbostäder i Spanien.
Har alla ekonomisk möjlighet att köpa?
- Vissa kan och andra ville kanske men kan inte. Vi kommer att föra en dialog med församlingarna om olika lösningar för dem som inte kan eller vill köpa, och svaret kan ju bli att det inte blir någon förändring.
Vad betyder det, att det kanske inte blir någon förändring?
- Kyrkostyrelsens beslut har ju två att-satser vad gäller detta. Första att-satsen innebär ett erbjudande om att församlingen får köpa fastigheten. Då blir frågan: vill församlingen det? Nästa att-sats är så att säga nästa steg, är det rätt lokal med rätt förutsättningar? Då måste man titta på frågan, till exempel i Melbourne, om det är här svenskarna befinner sig eller om de har flyttat vidare? Alla aspekter måste ses över.
När kommer beslut att tas om de enskilda fastigheterna?
- Det vet inte jag. Det är viktigt för våra politiker att se vad församlingarna gör. Men jag tror inte att det kommer att bli några snabba beslut. Det kan vara så att kyrkostyrelsen tycker att Parisförsamlingens lokaler har ett sådant kulturellt värde att man vill behålla dem om det skulle mynna ut i den att-satsen. Det är sådant man ska titta på. Kanske lyfter man Paris som en av de första platserna men jag tror knappast att beslutet fattas i år.
Har det kommit reaktioner från anställda och kyrkoråd i SKUT på de här besluten?
- Nej, inte ännu. Vi har fört diskussioner under lång tid vart vi är på väg och hur modellerna kommer att se ut. Vi har fått vara med i utredningen. Så långt har det inte kommit några negativa reaktioner, men alla har väl inte funderat färdigt.
Svenska kyrkans verksamhet i Jerusalem kommer att fortsätta inom ramen för STI, Svenska teologiska institutet. Rickard Jönsson förklarar att det formellt sett inte varit någon svensk församling i Jerusalem med exempelvis kyrkoråd. Formellt sett kommer därför utlandsförsamlingen att avföras men verksamheten fortsätter som tidigare.
