Det är förstås positivt, men, påpekar insamlingschefen Eva Perez Järnil, det är också ett tecken på att vi befinner oss i ett allvarligt läge:
– Det är viktigt för oss att få in pengar till helheten för situationen i världen är så allvarlig nu.
Men först det positiva. Precis som för den senaste julinsamlingen blev det ett rekordresultat för Fasteaktionen 2022. Det gamla rekordet var från 2007, då insamlingen drog in 48,3 miljoner kronor.
– Vi är otroligt nöjda. Det är fantastiskt. Naturligtvis så har Ukrainasituationen bidragit mycket, säger Eva Perez Järnil, och fortsätter:
– Det finns ett jättestarkt engagemang, och den analys vi gör är att det finns en enorm kraft i den här rörelsen som bär Act Svenska kyrkan.
Samtliga stift har ökat sin insamling
Samtliga stift har ökat sina insamlingssiffror jämfört med förra året. Allra bäst har det gått i Stockholms stift, som samlat in 8,5 miljoner kronor, vilket är drygt fem miljoner kronor mer än under förra årets insamling. Även Göteborgs och Karlstads stift har ökat mycket – i Karlstad, kanske som en effekt av ishockeylagets framgångar, har siffrorna ökat från 800 000 kronor till 4,8 miljoner kronor.
Act Svenska kyrkan ska nu analysera årets fasteaktion, men redan nu kan de konstatera att minskade pandemirestriktioner har bidragit till det lyckade resultatet.
– Vad vi kan se redan är att man har kunnat träffas och göra insamlingsaktiviteter och kollekter. Om vi jämför med förra årets Fasteaktion så var det väldigt låga resultat på de delarna för att man inte hade möjlighet att ses på grund av pandemin.
Nytt för i år var att man har uppmanat till att ”skänka halva beloppet”. Alltså att man skänker halva summan för något som man konsumerar till Fasteaktionen. Många har velat öronmärka sina gåvor till Ukraina, men det rör sig om mindre än hälften av pengarna. På Act Svenska kyrkan har man redan kunnat märka att engagemanget i Ukraina har börjat klinga av.
Ukraina överskuggar allt
– Ukraina överskuggar alla andra delar, men hos oss har det börjat mattas av, det märker vi, det skickas inte in lika mycket längre, säger Eva Perez Järnil.
Och, understryker hon, läget i världen i dag är inte positivt.
– Dels har vi en global matkris med hotande svältkatastrofer i världen. Och i många av de länder där vi finns är man drabbade av klimatförändringar och även av pandemin som fortfarande påverkar. Sen har våra partners drabbats av att Sverige har valt att dra ner på biståndet till det långsiktiga arbetet. Det finns ett jättestort behov, det har blivit ännu större.
