Risk för konflikt när muslimer behöver nya gravplatser

I lilla Hyby knappt tre mil från Malmö har flera diken grävts upp i marken mellan gamla Hyby kyrka från 1100-talet och nya Hyby kyrka från 1800-talet. Här ska göras plats för 30 muslimska gravar. 

Byn kan ha varit plats för en storgårdstomt under Vikingatiden och innan gravarna kan anläggas ska arkeolog Katalin Schmidt Sabo se till att ta hand om eventuella fyndigheter. 

– Jag har hittat fem skärvor östersjökeramik från 1000-talet, säger hon och visar på några ganska oansenliga mörkbruna skärvor. 

Rättsprocess och massgrav

Katalin Schmidt Sabo har också hittat vad som kan vara rester av grophus i marken som forskarna tror att trälar bodde i under ­vikingatiden.

– Jag trodde att det här skulle bli ett litet ärende, men det kommer ta flera dagar.

En förlängd tidsplan är vardag för projektet. Planeringen började för 1,5 år sedan men protester från bybor och en upphittad massgrav har försenat processen. 

Oron på bygden har handlat om stora begravningsföljen, mycket trafik och oroligheter i anslutning till begravningarna. Några av byborna överklagade bygglovet, men förlorade förra året i mark- och miljödomstolen.

– Folk har bott här i generationer och vill ha det som det alltid har varit. Jag har förståelse för det, samtidigt har jag ett uppdrag från staten som vi måste utföra, säger Mats Magnusson, kyrkoherde i Värby församling. 

Har du gjort något nu för att läka relationerna? 

– Det är kanske dags att försöka göra något snart, men det har ännu inte varit läge. För det har varit väldigt upprört.

Jungfrulig jord ett krav

Först skulle gravplatsen anläggas intill en kyrkogård på andra sidan vägen. Men där visade det sig finnas en massgrav, kanske efter ett pestutbrott. Det var bara att leta efter en ny plats. För muslimer ska enligt tradition begravas i så kallad ”jungfrulig jord” som inte använts som gravmark tidigare. Det sker med jordbegravning och den döde ska vara vänd med ansiktet mot Mecka.

Kravet på jungfrulig jord är en bidragande faktor till att just muslimska gravar är en lite svårare nöt för församlingarna att knäcka än andra gravplatser. ­Tidigare var det vanligt att mindre församlingar hade avtal med pastorat i större städer. Men för några år sedan sade exempelvis enheterna i Malmö, Helsingborg och Lund upp avtalen. Platserna som fanns behövdes för de egna församlingsborna. 

"Vi har inte mark så det räcker"

I Malmö pastorat sker omkring 200 gravsättningar på den muslimska delen av Östra kyrkogården varje år. Den nuvarande marken bedöms räcka ungefär ett år till. Ett nytt gravplatsområde på runt 10 000 kvadratmeter håller på att anläggas, då kommer behoven vara täckta i sex till åtta år. Men några nya avtal med andra församlingar ska inte skrivas.

– Vi har inte mark så det räcker till mer än de som tillhör vårt förvaltningsområde. Malmö växer väldigt snabbt säger Marie Helm, avdelningschef vid kyrkogårdsförvaltningen. 

På de allmänna delarna av kyrkogårdarna i pastoratet finns särskilda områden för exempelvis buddhister och  bahaier. Det är också dit muslimer hänvisas som vill begrava anhöriga som inte är skrivna i Malmö.

– Vi har sett en ökning av antalet muslimer som väljer en gravplats på den allmänna delen, säger landskapsingenjör Erik Ljungberg.

Länsstyrelsen gör tillsyn

Efter att avtalen sades upp för några år sedan genomförde Länsstyrelsen i Skåne en tillsyn av begravningshuvudmännen i regionen. Den visade att en hel del saknade egna särskilda gravplatser eller avtal med andra församlingar om att nyttja deras. Länsstyrelsen planerar för en uppföljande tillsyn i höst.

Jan-Olof Aggedal, begravningsforskare och stiftsadjunkt på Lunds stift, säger att många mindre församlingar på landsbygden precis som i Hyby anlagt egna gravplatser efter tillsynen. Även i Svedala och Kvistofta har detta mötts av protester.

–  Det kan finnas brist på en speciell begravningsplats eller kyrkogård. Men i Lunds stift skulle jag våga påstå att man i dag kan få plats inom samma kommun man är skriven i. 

Ingen har överblick

Hur det ser ut i övriga landet går inte att säga. Övriga länsstyrelser har inte gjort några liknande tillsyner. Inte heller Svenska kyrkans begravningssamordnare på nationell nivå har någon sammanställning eller överblick.

Men brist på gravmark finns på flera håll och just den oanvända marken är extra svår att hitta. Tidigare fanns exempel på församlingar som gick ihop inom ett kontrakt och ordnade en gemensam gravplats för muslimer. Men nu tycks de församlingar som anlagt egna gravplatser hålla hårt i dem för egen del. Så kommer det att vara i Värby församling också. 

– Vi har ett kyrkomötesbeslut på att vi inte ska upplåta till andra, för när det här är slut så har vi ingen mer mark sedan. Vi har lagt mycket tid på att åka runt och titta på våra marker och det är bara det här vi har hittat, säger Mats Magnusson.

Nya platser även för andra

Utöver platserna i Hyby anlägger församlingen cirka tio muslimska gravplatser intill kyrkan i Bara. Församlingen har bara haft ett fåtal muslimska begravningar och Mats Magnusson tror att platserna kommer att täcka behovet i åtminstone 20 år framåt.

En hörna i en av de tre kyrkogårdarna som finns i lilla Hyby ska också bli plats för ett kvarter med gravplatser för andra trosuppfattningar än kristen och muslimsk. Eller ingen alls. 

– Om man är ateist, buddist, hindu eller något annat och vill ligga mer avskilt. Jag har inte under mina 20 år hört att man vill det, men det går ju lite trender i sådant också och om fler känner till den typen av gravplatser kanske det blir mer populärt, säger Mats Magnusson.

”De flesta muslimer nöjda med nya reglerna”
 

Roland Vishkurti, imam vid Islamic center i Malmö, har varit i Hyby och sett till så att gravarna pekar mot Mecka. Han uppskattar att han hjälpt till när runt 15 nya muslimska gravplatser anlagts runt om i Skåne.

Hur ser du på att församlingars planer på att anlägga muslimska gravplatser ofta leder till protester?

– I små samhällen är det förväntat. De som bor där har kanske inte så mycket kontakt med invandrare. Men på andra ställen har det varit mer öppenhet. 

Hur har Malmö pastorats beslut att endast begrava muslimer folkbokförda i Malmö påverkat den muslimska gemenskapen?

– Det finns enstaka som varit ledsna för att de inte får begrava sina anhöriga i Malmö, men de flesta är nöjda med de nya reglerna. Tidigare fick vi ibland klagomål från muslimer som bor på en annan plats, kanske 25 mil från Malmö, som måste flytta sina anhöriga när de dör. Det är jobbig att köra så långt för att besöka graven. 

Hur tänker du kring en utveckling med fler muslimska gravplatser utspridda över landet,  jämfört med koncentrerade till städerna? 

– Det är positivt. Det är viktigt att det är jungfrulig mark. Men för oss spelar det ingen roll om det ligger nära en kyrka eller nära en annan begravningsplats. Så länge vi alla visar respekt för de avlidna oavsett religion. 

En del jag talat med säger att mer sekulära muslimer kan acceptera en plats på allmän gravplats. Är det din bild också? 

– De kan finnas, men är inte så många. Även de som knappt varit i moskén vill när det är begravning gå genom moskén och göra på det traditionella sättet. I Malmö har vi haft begravningar på allmänna begravningsplatsen på grund av att någon är muslim men gift med en kristen och så vill de begravas nära varandra. Det kan också vara att man begravt anhöriga tidigare i Malmö och vill ha alla på samma ställe. Men det är max två eller ett fall per år.