Kyrkomötet har beslutat att Svenska kyrkan ska ha en gemensam digital infrastruktur, en satsning som alla enheter ska vara med och betala från och med den 1 januari 2025.
Under våren har kyrkostyrelsen tagit fram en ny kostnadsmodell som inkluderar hela den digitala infrastrukturen, där bland annat kyrknätet, Microsoft 365-licens och elektroniskt arkiv ingår.
I dag betalar församlingarna 400 kronor i månaden per användare för Gemensam it-plattform, Gip. Församlingarna står själva för nätavgifter, lokal utrustning, support och service, tjänster som kommer att inkluderas i den nya avgiften.
Kyrkostyrelsen enig
På sitt sammanträde i april beslutade kyrkostyrelsen att nivån på den nya avgiften för 2025 blir 1 000 kronor i månaden per användare.
Avgiften är uppdelad i två delar, där 650 kronor går till system och 350 kronor går till nät. De 350 kronorna kommer debiteras församlingar först året efter de har blivit anslutna till kyrknätet.
Av de 650 kronorna som ska bekosta systemdelen kommer cirka 150 kronor att gå till att höja säkerheten.
– Det var en enig styrelse som tog beslutet. Och vi har förståelse för att det kan vara tuffa kostnader att ta, men det är nödvändiga kostnader, säger Wanja Lundby-Wedin, kyrkostyrelsen förste vice ordförande.
Avgiften är ett självkostnadspris
Hon säger att det ligger noggranna uträkningar bakom avgiften som församlingarna nu kommer att debiteras och att det enbart handlar om ett självkostnadspris.
– Det blir en något större kostnad än tidigare, men församlingarna har en kostnad för digital infrastruktur i dag också. De flesta församlingar är ju inne i alla systemen och vem ska ta kostnaden om inte de som använder systemen?
Skaraprostar kritiska
Innan kyrkostyrelsen fattade beslut om avgiften gick de åtta kontraktsprostarna i Skara stift ut i en debattartikel och riktade kritik mot betalningsmodellen. Kontraktsprostarna önskade att kyrkostyrelsen “tar tillbaka frågan om kostnadsmodell så att hela kyrkostyrelsen har ett underlag där det tydligt framkommer vilken påverkan det har på lokal-, stifts- och nationell nivå.”
Enligt kontraktsprostarna kommer den nya kostnadsmodellen innebära betydande kostnadsökningar för församlingarna, något som i tur kan leda till uppsägningar.
Fredrik Hägglund, kontraktsprost i Redväg-Ås kontrakt, är oroad över hur den nya infrastrukturen ska fungera.
– De skickar ner ett väldigt stort ansvar på lokal nivå, men flyttar upp beslutsmandatet till central nivå, säger han.
Tycker det är för kort tid för omställning
Enligt de nya reglerna ska, vid anslutning till kyrknätet, all hårdvara säkerhetsuppdateras och godkännas av nationell nivå. Fredrik Hägglund upplever bristande information om vad det här innebär för till exempel församlingarnas ljud- och värmesystem.
– Det ställs krav som jag tror att varken nationell nivå eller vi på lokal nivå vet vad de innebär, som vi ska anpassa oss till på väldigt kort tid.
– Jag förstår att säkerheten är viktig men tycker att kyrkostyrelsen borde ha en mycket bättre dialog med lokal nivå innan beslut tas. Det här kan skada relationen mellan nivåerna och det är sorgligt, för vi behöver varandra på alla nivåer.
"Vi är ute i god tid"
Kontraktsprostarna i Skara stift upplever att den nya kostnadsmodellen förmedlats med dålig framförhållning. En bild som Wanja Lundby-Wedin inte delar.
– Vi griper inte in mitt i ett pågående budgetår, utan vi är i tid innan församlingarna har lagt budget för nästa år, när det börjar gälla. I den meningen är vi ute i god tid, säger hon.
