I många församlingar och pastorat går en betydande del av budgeten till att vårda kyrkor, inventarier, kyrkogårdar och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. När kyrkan och staten skildes åt kom man överens om att staten delvis skulle finansiera renoveringar och vård av kyrkans äldre byggnadsbestånd. Men denna ersättning, 460 miljoner per år, har inte ändrats sedan skilsmässan, samtidigt som församlingarnas kostnader ökar, antalet medlemmar minskat och penningvärdet försämrats.
I ansökningarna för 2021 har församlingarna angivit att de budgeterat 1,1 miljarder kronor för vård och underhåll av det kyrkliga kulturarvet.
Frågan om kyrkoantikvarisk ersättning är knappast en valvinnare eller material för slogans på valaffischer. Både Sverigedemokraterna och Centerpartiet har dock arbetat en längre tid för att den kyrkoantikvariska ersättningen ska höjas.
Nooshi Dadgostar vill se en höjning
Men nu avslöjar Nooshi Dadgostar att även Vänsterpartiet vill se en höjning. Hon tycker att kyrkorna hjälper oss att förstå historien och världen:
– Det är ett viktigt arv för oss, så vi har föreslagit 40 miljoner extra. I dag är det bara två tredjedelar av ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning som bifalls. Vi tycker det är viktigt att fler bifalls.
I Sverigedemokraternas senaste budgetförslag höjdes ersättningen med 250 miljoner kronor, till drygt 700 miljoner kronor.
– Om man skulle räkna upp den retroaktivt så skulle den väl hamna på ungefär 600 miljoner kronor, men vi vill göra en förstärkning så att man har lite marginal uppåt, säger Aron Emilsson, som är riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för partiet.
Varför är det viktigt att staten ger den ersättningen till Svenska kyrkan?
– Det handlar om att bevara vårt största sammanhållna nationella kulturarv. Staten har sedan separationen överlåtit vården åt Svenska kyrkan, och då krävs det att man ger en tillräcklig pott med pengar för att kyrkan ska klara det uppdraget.
Men Sverigedemokraterna har hittills haft svårt att få stöd för en höjning av andra partier på högerkanten. Aron Emilsson ser dock för honom hoppfulla tecken.
– Man kan tänka sig att vi i det konservativa blocket kan enas om detta med tanke på att vi enas om annat. Jag vet att i sak så håller många inom KD och L med om detta, säger han.
I dagsläget gör de övriga högerpartierna inga utfästelser om höjningar, även om de inte heller vill se sänkningar.
Kristdemokraterna föreslår inga förändringar
Kristdemokraternas Jakob Forssmed, som är vice partiordförande, säger att partiet inte har några förslag på förändringar.
– Det är ett stort beting att bevara det här kulturarvet som finns inom ramen för Svenska kyrkan. Så diskussionen är väl värd att föra, men vi har inga förslag om att höja den kyrkoantikvariska ersättningen. Men vi vill naturligtvis inte sänka den, säger han.
Moderaterna intar en liknande position som Kristdemokraterna.
– I dagsläget har vi inte haft andra förslag än regeringen i senaste budgeten, men jag menar att det finns anledning att se över frågan. Svenska kyrkan har ett minskande medlemsantal och man får ta ett stort ansvar i förvaltandet. Jag tycker vi ska se över ersättningen, även om det inte är ett vallöfte, säger Elisabeth Svantesson, vice partiledare för Moderaterna.
Hon menar att kyrkorna utgör en kulturhistorisk miljö som även framtida generationer måste få uppleva.
– Svenska kyrkan som institution har betytt otroligt mycket i Sverige. Det är viktigt att värna den även framåt. Ju mer föränderligt ett samhälle är, desto viktigare är det att det finns institutioner som står fast.
"Sannolikt skulle den behöva höjas"
Liberalerna ger inte heller några löften om en höjning, men tycker att systemet med kyrkoantikvarisk ersättning fungerar väl.
– Vi tycker det var en bra lösning i samband med att kyrkan blev fri från staten. Sannolikt skulle den behöva höjas, men vi har hittills inte haft några sådana satsningar i vår budget, säger Jakob Olofsgård, som är riksdagsledamot för Liberalerna.
Många av de kyrkobyggnader som behöver vård finns på landsbygden. Därför är det kanske naturligt att Centerpartiet länge pläderat för en höjning av ersättningen. Partiledare Annie Lööf menar att det kyrkliga kulturarvet är något som berör alla i Sverige.
– Både små och stora kyrkor finns i varenda bygd, och det är viktigt att det finns möjlighet att bevara dem. Centerpartiet vill att den kyrkoantikvariska ersättningen ska ligga på en rimlig nivå så att kyrkan kan fullgöra sin uppgift, det innebär att vi vill se en höjning.
Kan du säga något om nivå på höjningen?
– Nej, men sedan år 2000 har den legat på 460 miljoner och om man följer utvecklingen av KPI(konsumentprisindex) så borde den ligga på 645 miljoner. Alla partier brukar säga att det är viktigt att höja den kyrkoantikvariska ersättningen men det är bara Centerpartiet som lyfter det i budgetförhandlingarna. Vi vill att ersättningen ska ligga på en nivå som gör det möjligt att bevara kulturavet i landet. I dag kan vi konstatera att den är på för låg nivå.
Miljöpartiet ger inga löften, men vill också se höjning. Språkröret Märta Stenevi tycker att anslaget har urholkats länge nog.
– Vi tycker att det är dags för en höjning av anslaget för att man ska kunna satsa på digitalisering och vård och upprustning. Vi kan inte ge exakt besked på nivån, men det är dags att ta i den frågan.
Anslaget har urholkats länge nog
Hon vågar inte lova när en höjning kan komma, men hon ser stora risker med om den kyrkoantikvariska ersättningen släpar efter.
– Om inte ersättningen höjs, samtidigt som det sker en höjning av priser och det allmänna kostnadsläget, så kommer man att ha mindre möjlighet att värna den kyrkliga kulturmiljön. Hundratals år av kulturarv riskerar att glida genom fingrarna, säger hon.
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter, som svarat via mejl, skriver att Socialdemokraterna fortsatt anser att staten och kyrkan bör ta ett gemensamt ansvar för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet, men utlovar inga höjningar.
”Det handlar inte bara om hur mycket resurser som avsätts utan också om hur de används. Svenska kyrkan har sedan tidigare infört en ny fördelningsmodell för den kyrkoantikvariska ersättningen, för att se till att det blir en bättre fördelning av medlen. Hur den fungerar och vilka resultat det ger kommer vi att ta med oss inför nästa översyn år 2024.”
