Enligt Svenska kyrkans färdplan för klimatet ska 150 GWH grön el produceras i egna anläggningar år 2030. För att lyckas med det krävs en massiv utbyggnad av kyrkans elproduktion, något som inte är möjligt utan stora investeringar.
Går det att äga tillsammans med privata företag?
Prästlönetillgångarna (PLT) i de olika stiften har en nyckelroll i satsningen eftersom dessa äger mycket mark där till exempel solkraftsparker kan uppföras. Men Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (ENSO), menar att det kyrkorättsliga läget är oklart. Innan egendomsnämnderna och egendomsutskotten, vilka förvaltar prästlönetillgångarna, satsar stort vill de ha svar på hur kyrkoordningen ska tolkas.
Det gäller till exempel om olika enheter i Svenska kyrkan tillsammans kan äga kraftverk, och om det är tillåtet att samäga kraftverk med privata företag. Därför bad ENSO i våras kyrkostyrelsen om ett klargörande. Förutom frågorna om samägande ville man också få besked om det fanns en öppning för att investera Svenska kyrkans nationella tillgångar i energiproduktion.
Försiktighet betonas av kyrkostyrelsen
Nu har kyrkostyrelsens svar kommit. Där betonas att Svenska kyrkans kapital måste investeras långsiktigt och med försiktighet, det ska inte betraktas som riskkapital. Samtidigt stängs inte dörren helt för satsningar på elproduktion.
- Jag tolkar det som ett försiktigt positivt svar. Det är inte ett kraftfullt ja, men inte heller ett nej. Vi hade gärna sett en mer tydlig signal från kyrkan, säger Anneli Kihlstrand, som är ordförande i ENS0.
Det kan tyckas som tekniska detaljer, men hur kyrkoordningen tolkas i dessa fall kan få stora konsekvenser för Svenska kyrkans klimatomställning. Enligt Anneli Kihlstrand är det svårt för ett enskilt stift att ensamt bära en stor solkraftssatsning.
- Vi kan få mycket större effekt om vi kan samlas kring större projekt, säger hon.
Ser fördelar med att äga själv
Det finns redan idag möjlighet för prästlönetillgångarna i stiften att upplåta mark åt företag som driver solkraftsparker. Dessa parker räknas dock inte in i kyrkans egen elproduktion, och har också andra nackdelar.
- Om vi själva äger så innebär det förstås större risker, men också större möjligheter att tjäna pengar.
Men är det inte rimligt att ha både hängslen och livrem när det handlar om kyrkans pengar?
- Absolut, pengarna ska inte spekuleras bort. Men om vi vill bruka allvar av Svenska kyrkans färdplanen för klimatet så måste det också bli verkstad. Att vara överförsiktig är inte heller ansvarsfullt.
Enligt Anneli Kihlstrand blir nästa steg antagligen att någon eller några prästlönetillgångar går samman i ett större projekt. Denna satsning får sedan kyrkostyrelsen reagera på.
- Nu har vi en startpunkt och vi vill testa detta med ett skarpt case.
